Herr talman! Det är en viktig dag i dag. Vi disku-
terar och debatterar kring viljan att bekämpa våld mot
kvinnor och att gemensamt hitta medlen för att lyckas
med det.
I långa stycken är det en enig riksdag som kommer
att rösta om min och regeringens kvinnofridsproposi-
tion. Det är historiska beslut som ni skall fatta och de
kommer att spela roll.
Jag tror att dagens beslut om 20 år kommer att be-
skrivas som det stora steget framåt för att bekämpa
våldet mot kvinnor och för att nå kvinnofrid. Nu tar vi
det.
För 15 år sedan infördes lagen om att kvinnomiss-
handel på enskild plats, oftast i hemmen, skulle falla
under allmänt åtal. Det var en viktig reform som mar-
kerade att samhället aktivt bekämpar våld mot kvin-
nor och inte accepterar våld i hemmen mellan nära
anhöriga. Det var en markering av att våld mot kvin-
nor är ett lika allvarligt brott som andra brott i sam-
hället.
Vad vi nu ser är att vi behöver gå vidare i bekäm-
pandet av våld mot kvinnor. Vi behöver moderna och
ändamålsenliga lagar som tydligt markerar samhällets
inställning och som stärker skyddet runt kvinnor som
utsätts för övergrepp. Det skaffar vi oss nu.
Kvinnofridspropositionen står på tre ben som alla
är lika viktiga.
Det första benet är en ny och starkare lagstiftning.
Det behövs för att skärpa straffen mot dem som begår
brott. Det behövs för att ta hänsyn till att de våldsbrott
som kvinnor utsätts för ofta har en lång process bak-
om sig - en process där våldet gradvis ökar. Det be-
hövs också för att lagar påverkar och förändrar attity-
der.
Det andra benet i kvinnofridspropositionen är
bättre förebyggande arbete innan våldet blir verklig-
het. Kan vi lyckas bättre där kan mycket våld undvi-
kas i framtiden.
Det tredje benet är bra bemötande från myndighe-
ters sida när de kvinnor som blivit slagna söker hjälp
och stöd. Utan ett bra bemötande är lagar verknings-
lösa. Om inte kvinnor vågar, orkar eller klarar av att
anmäla när de har blivit utsatta för våld fungerar inte
lagarna. Ett bra bemötande av professionella poliser,
läkare och socialarbetare är ett nödvändigt villkor för
lagarna. Vi skall bli bättre på det.
Kvinnofridspropositionen skulle inte bli lika kraft-
full utan något av de här benen. Vi markerar nu att
samhället bekämpar våldet mot kvinnor hela vägen,
såväl i form av förebyggande arbete för att se till att
våldet inte uppstår över huvud taget, som i bra lagar -
lagar som är både förebyggande och redskap att döma
efter. Hela kedjan av åtgärder finns där, och det är
nödvändigt. Vi tror såväl på lagars effekt som på att
förebyggande arbete och ett bra bemötande spelar
roll.
Något av det allra viktigaste ni i dag har att beslu-
ta om är det nya kvinnofridsbrottet. Det är ett helt nytt
sätt att se på lagar och ett helt nytt sätt att se på våld
mot kvinnor. Varje enskilt slag en kvinna utsätts för
kommer även i framtiden att vara ett brott, men till det
kommer det brott som upprepade kränkningar i sig
utgör. Systematiskt våld mot en närstående människa
blir nu förbjudet.
Men det är inte det enda vi gör lagstiftningsvägen.
Såväl våldtäkt, könsstympning, underlåtenhet att
avslöja grova sexualbrott och arbetsgivarens ansvar
för att bekämpa sexuella trakasserier får nu tydligare
och hårdare lagar.
Alla de här förslagen är resultat av år av opini-
onsbildning av kvinnor i politiken och av kvinnor
aktiva i frivilliga organisationer. Utan de politiska
krav som de formulerat hade det här aldrig blivit
verklighet. Och utan så många kvinnor i politiken
hade det inte heller blivit av. Kvinnor i politiken spe-
lar roll, precis som Alice Åström och Kia Andreasson
sade tidigare.
Men trots allt samförstånd över partigränserna
som det här betänkandet i stort är ett exempel på är
det också just här - i synen på kvinnor och män, i
politiken såväl som i samhället i stort - som åsikterna
går isär en del.
När vi föreslår att arbetsgivaren skall ha ett större
ansvar för att bekämpa sexuella trakasserier på ar-
betsplatsen får vi inte med oss Moderaterna. Ledande
moderater kallar det ett "marginellt problem".
När vi vill kriminalisera sexköparna - de som
sexuellt utnyttjar en svagare part genom att köpa en
annan människas kropp - får vi inte med oss modera-
ter och folkpartister.
När vi bejakar den forskning som finns och som
förklarar våld mot kvinnor utifrån makt förnekar
moderater existensen av att makt har våldsmonopol
och att män har mer makt än kvinnor. Varför finns
annars mäns våld mot kvinnor? Varför slår annars
män sina närmaste - kvinnan han lever med - och inte
polisen som tar honom för fortkörning eller chefen
som är besvärlig? Jo, det handlar om makt. Makt har
våldsmonopol.
När vi menar att kvinnor i politiken över huvud
taget spelar roll och gör politiken bättre säger Carl
Bildt att "Sveriges kvinnor inte blir lyckligare av fler
kvinnliga riksdagsledamöter". Varför skulle kvinnor
inte bli det när män blir det?
Herr talman! Vi har ett samhälle där den ojämna
maktfördelningen mellan kvinnor och män och bristen
på jämställdhet har en koppling till våldet mot kvin-
nor. Vi är också övertygade om att det är genom akti-
va åtgärder som vi bekämpar detta - åtgärder som
också innebär att det är genom mer jämställdhet mel-
lan kvinnor och män som vi bekämpar våldet.
Vi tycker att prostitutionen är ett av de värsta ut-
trycken för den ojämna maktfördelningen mellan män
och kvinnor och att detta inte bara drabbar de prosti-
tuerade eller dem som köper de prostituerades tjänster
utan hela samhället. Därför föreslår vi nu en krimina-
lisering av sexköpare. Vi är övertygade om att detta
kommer att förändra attityder och minska våldet i
samhället. Vi är övertygade om att det också kommer
att minska prostitutionen.
Vi skulle vilja ha med oss moderater och folkpar-
tister i den övertygelsen om att det krävs aktiv hand-
ling för att bekämpa prostitutionen - också i form av
lagar.
För mig är det tydligt att kvinnor och män har oli-
ka mycket makt i samhället och att det också spelar
roll för prostitutionen, våldtäkterna, kvinnomisshan-
deln, könsstympningen och allt annat som systema-
tiskt drabbar kvinnor.
Jag skulle önska att Moderaterna nu också klarade
av att se systematiken i kränkningarna och att det
krävs aktiva handlingar, också i form av beslut om
lagar och nya resurser från riksdagen för att komma
till rätta med det.
Kvinnofridspropositionen är nu ändå en proposi-
tion där vi samfällt markerar att vi tar det ansvar som
krävs av oss i form av starka och aktiva lagar och mer
resurser till dem som bekämpar våld mot kvinnor, och
till alla dem som hjälper kvinnor som blivit utsatta för
olika övergrepp.
Herr talman! Att få bort det våld som sker i sam-
hället mellan män och kvinnor är ett första och nöd-
vändigt steg att ta för att skapa ett i grunden jämställt
samhälle. Vad vi nu gör är en tyst revolution för jäm-
ställdheten och mot våldet. De beslut som ni tar här i
riksdagen i dag kommer att spela roll.
Som jämställdhetsminister i vårt land är jag
mycket glad över det stora stöd som dagens betän-
kande har här i riksdagen. Det är ett viktigt stöd för
alla de kvinnor som utsätts för övergrepp.
I detta anförande instämde Ulla Wester-Rudin,
Sonja Fransson, Monica Green, Sonia Karlsson, Laila
Bjurling och Christer Erlandsson (alla s).