Fru talman! Petra Gardos har frågat mig vilka ini-
tiativ jag ämnar ta för att förbättra lagstiftningen vad
gäller s.k. nya ansökningar.
Enligt gällande lagstiftning får en ny ansökan från
en utlänning som ska avvisas eller utvisas bifallas av
Utlänningsnämnden om ansökan grundar sig på om-
ständigheter som inte har prövats förut i ärendet om
hans eller hennes utvisning eller avvisning och om
utlänningen har rätt till uppehållstillstånd antingen på
grund av skyddsbehov eller på grund av att det annars
skulle strida mot humanitetens krav att verkställa
beslutet om avvisning.
Det är alltså inte fråga om att Utlänningsnämnden
gör en ny prövning av vad som tidigare förekommit i
ärendet. Man bör kunna kräva av den asylsökande att
han eller hon redan tidigare, i ärendet hos Migra-
tionsverket och Utlänningsnämnden, har lämnat alla
relevanta uppgifter.
Att det finns en möjlighet att pröva nya skäl som
uppkommit efter det att Utlänningsnämnden fastställt
Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning
är av största vikt som en säkerhetsventil för männi-
skor som är i behov av skydd som flyktingar eller
skyddsbehövande i övrigt. Av utlänningslagstiftning-
en följer ett förbud att verkställa ett beslut om avlägs-
nande om det visar sig att en utlänning riskerar tortyr
eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.
Detsamma gäller, med vissa inskränkningar, om per-
sonen riskerar förföljelse. Detta följer även av inter-
nationella konventioner såsom 1951 års Genèvekon-
vention, Europakonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihe-
terna samt FN:s tortyrkonvention, som Sverige är
bundet av. I utlänningslagen finns även ett förbud
mot att verkställa om personen riskerar dödsstraff.
Det är vidare av vikt att en ny möjlighet till pröv-
ning finns där nya omständigheter i form av humani-
tära skäl framkommit. Utlänningslagens förarbeten
och praxis på området är dock restriktiva.
Fru talman! Jag är överens med Petra Gardos om
att rätten att inge ny ansökan leder till ökad tidsut-
dräkt i handläggningen av flyktingärenden. Detta är
påfrestande både för de asylsökande och för den
handläggande myndigheten. Som Petra Gardos kän-
ner till pågår en beredning av den s.k. NIPU-reformen
när det gäller överprövningen av hur utlänningsären-
den ska kunna utformas. Reformen har till syfte att
stärka rättssäkerheten genom att bl.a. införa en två-
partsprocess med ökade möjligheter till muntlig för-
handling i dessa ärenden. Ett viktigt krav på den nya
instans- och processordningen, där överprövningen av
utlännings- och medborgarskapsärenden ska föras
över från Utlänningsnämnden till migrationsdomsto-
lar respektive en migrationsöverdomstol som knyts
till tre länsrätter respektive en kammarrätt, är att
rimliga handläggningstider ska uppnås. Regeringen
kommer inom kort att fatta beslut om en lagrådsre-
miss för att riksdagen sedan ska kunna behandla en
proposition under hösten. I förslaget behandlas även
frågan om reformer vad gäller institutet ny ansökan.
Om förbättringar kan göras, utan att ta bort möjlig-
heten att framföra nya omständigheter som skulle
kunna utgöra hinder för verkställighet, finns mycket
att vinna när det gäller tids- och resursåtgång. Jag kan
inte nu redogöra för hur förslaget ser ut i dagsläget,
eftersom jag inte kan föregripa vad den pågående
beredningen kan leda till.