Herr talman! För knappt ett och ett halvt år sedan
stod jag här i kammaren och informerade om resulta-
tet av det första toppmötet för Östersjöstaternas rege-
ringschefer som ägde rum i Visby. Jag kunde då kon-
statera att det mötet inneburit att ett nytt kvalitativt
steg tagits i samarbetet mellan länderna kring Öster-
sjön. Mötet skapade förutsättningar för ett än mer
konkret och praktiskt samarbete mellan länder och
regioner i vårt närområde.
Sedan dessa fina vårdagar på Gotland har mycket
hänt kring Östersjön. Jag vill i dag informera riksda-
gen om huvuddragen i det som har skett och det som
planeras.
Den kanske mest glädjande utvecklingen kring
Östersjösamarbetet är att det vardagsnära samarbetet
nu är livaktigare än någonsin. Var och varannan fö-
rening i vårt land har aktiviteter i Estland eller Polen.
Varje kommun med självaktning har vänorter i Lett-
land eller Litauen.
Det gladde mig oerhört att se hur t.ex. företag, or-
ganisationer och många kommuner ställde upp för de
översvämningsdrabbade polackerna under sommarens
katastrof. Regeringens egen insats på 125 miljoner
kronor matchades på ett storstilat sätt av massor med
frivilliga insatser från svenska män och kvinnor som
kände att granngemenskapen krävde en egen insats.
I samband med presentationen av fjolårets syssel-
sättningsproposition tillkännagav jag att en 1 miljard
kronor skulle avsättas för praktiskt samarbete kring
Östersjön. Avsikten med denna s.k. Östersjömiljard
var både att stimulera sysselsättningen i Sverige och
att främja utvecklingen i våra grannländer.
Jag kan i dag meddela kammaren att i princip hela
denna Östersjömiljard är intecknad för olika projekt.
Regeringsbeslut har fattats om projekt som upptar
cirka en tredjedel av summan, och för återstående del
av beloppet pågår projektutvärdering för fullt.
Låt mig ge några exempel på vilken typ av projekt
som regeringen beslutat om.
Först: 120 miljoner kronor har avsatts för de s.k.
Visbystipendierna. Detta stipendieprogram är baserat
på samma mönster som de s.k. Fulbrightstipendierna.
Det syftar till att erbjuda högskolestudier i Öster-
sjöländerna med en utformning som förhoppningsvis
gör studenter mycket attraktiva för de företag som är
aktiva i vår region. Den första ansökningsomgången
håller just nu på att utvärderas. Jag kan med glädje
konstatera att intresset för stipendierna är mycket
stort.
Ett annat exempel är att Länsstyrelsen i Söderman-
land har beviljats 9 miljoner kronor för ett projekt att
bygga upp en fungerande kommunförvaltning i Jelga-
va i Lettland. Vi har i Sverige ett unikt kunnande i
lokal förvaltning som våra grannländer kan dra nytta
av.
Ett tredje exempel: 12 miljoner kronor har ansla-
gits till ett marinbiologiskt centrum i Kalmar, som
skall bli ett centrum för forskning kring hur Öster-
sjöns marina miljö skall kunna förbättras.
Listan kan göras mycket längre: En demonstra-
tionsfarm i S:t Petersburg, sjöräddningsutbildning i
Estland, ett vägtrafikprojekt i Litauen osv.
Den återstående summan skall gå till några större
projekt i de baltiska länderna, Kaliningrad och S:t
Petersburgsområdet. Det är ett fjärrvärmeprojekt i
Riga, ett vatten- och avloppsreningsprojekt i Kali-
ningrad och ett energiprojekt i Litauen som nu stude-
ras i detalj. I samtliga fall handlar det om leverans av
svensk utrustning. Jag räknar med att dessa projekt
både skall ha god miljöeffekt för Östersjön och skall
bidra till en ökad sysselsättning i Sverige, samtidigt
som de givetvis är värdefulla för mottagarländerna.
Jag vill ta tillfället i akt att ge några reflexioner
kring hur jag ser det fortsatta Östersjösamarbetet.
Detta gör jag utifrån några principiella utgångspunk-
ter.
Först: Östersjöregionen har förutsättningar att bli
den snabbast växande regionen i Europa under en
lång följd av år. Här finns en kombination av snabbt
växande unga marknadsekonomier som Polen, de
baltiska länderna och nordvästra Ryssland tillsam-
mans med mogna ekonomier som de nordiska länder-
na, vilka har sanerat sina statsfinanser och nu är på
väg uppåt igen.
En annan utgångspunkt: Vi har en gynnsam säker-
hetspolitisk situation i regionen. Den gamla konfron-
tationens gränslinje som gick genom Östersjön har
ersatts av ett nära samarbete. Utvidgningsprocesserna
av de europeiska och transatlantiska strukturerna har
hittills hanterats på ett ansvarsfullt sätt. Vår tydliga
alliansfrihet ger oss en utmärkt plattform att spela en
ledande roll i samarbetet i en region som på många
sätt kan ses som bryggan mellan Europeiska unionen
och Ryssland.
Östersjösamarbetet skall också i fortsättningen va-
ra konkret och pragmatiskt. Statsmakternas roll bör
bl.a. vara att stimulera och underlätta lokalt och regi-
onalt samarbete. I det konkreta samarbetet sker en
gradvis övergång från mer traditionellt bistånd till
samarbete mellan jämlikar.
För mig är utvidgningen av Europeiska unionen av
mycket central betydelse också för Östersjösamarbe-
tet. Det faktum att ytterligare fyra länder i vårt närom-
råde nu knackar på EU:s dörr, samtidigt som EU:s
förhållande till Ryssland fördjupas, öppnar, enligt min
mening, nya samarbetsmöjligheter. Men det är viktigt
att processen får en bra start. Det är mot den bak-
grunden jag finner det beklagligt att det inte har gått
att behålla bred enighet i Sverige om hur förhand-
lingsprocessen bör gå till.
I det konkreta Östersjösamarbetet blir nästa vikti-
ga etappmål ett nytt toppmöte mellan regeringsche-
ferna i slutet av januari nästa år. Toppmötet äger rum
i Riga, vilket ger det en extra symbolisk betydelse.
Tillsammans med det lettiska värdskapet och det
danska ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd, är vi
nu i full färd med att förbereda en konkret dagord-
ning, på basis av det mandat jag fick vid Visbytopp-
mötet att samordna regeringschefernas arbete.Jag ser
följande områden som särskilt lämpade för fortsatt
samarbete.
Det första området rör fortsatt kamp mot organise-
rad brottslighet. Den aktionsgrupp som arbetar under
ledning av statssekreterare Pär Nuder sedan Vis-
bytoppmötet har redan nått konkreta resultat. Bl.a. har
fyra större gemensamma brottsbekämpande operatio-
ner genomförts samtidigt i samtliga länder. Man har
koncentrerat sig på tre problemområden, nämligen
stulna fordon, amfetaminhandel och illegal migration.
Flera stora beslag har kunnat göras. En grund har nu
skapats för nya gemensamma insatser. Regeringen har
anslagit 5 miljoner kronor ur Östersjömiljarden för att
underlätta för främst de baltiska staterna, Polen och
Ryssland att delta i detta samarbete. Den gemensam-
ma kampen mot organiserad brottslighet förs nu vida-
re.
Det andra området handlar om systematiskt un-
danröjande av alla hinder för handel och ekonomiskt
samarbete i regionen. I dag har regeringen beslutat
tillsätta en särskild panel under ledning av handels-
minister Leif Pagrotsky med uppgift att göra en vit-
bok, ett slags checklista, över alla de hinder som ur
svensk synvinkel finns för ökad handel och ekono-
miskt samarbete kring Östersjön. Checklistan skall
sedan kompletteras med ett förslag till åtgärder för att
eliminera dessa hinder. Jag ser detta som ett viktigt
svenskt bidrag till den process som sedan skall vidta i
det mellanstatliga arbetet.
Det tredje området gäller en utbyggnad av ett IT-
nätverk kring Östersjön. Den nya informationstekni-
ken erbjuder en fantastisk möjlighet att knyta samman
Östersjöregionen på ett helt nytt sätt. Vi ser redan i
dag hur både företag och människor kan dra nytta av
den moderna tekniken. För att diskutera en strategi för
hur denna utveckling kan gå vidare kommer jag att
bjuda in till en konferens om IT och Östersjön i Tal-
linn den 16 december. Detta blir den femte i raden av
s.k. regeringskonferenser som tidigare har anordnats
med stor framgång på olika platser, då i Sverige.
Det fjärde området handlar om ett fortsatt arbete
på att utveckla energisamarbetet kring Östersjön. För
att lösa framtidens energiförsörjning kring Östersjön
krävs gemensamma lösningar. De nordiska statsmi-
nistrarna kommer att diskutera sådana vid vårt möte i
Helsingfors nästa månad. Det är min förhoppning och
övertygelse att toppmötet i Riga skall fortsätta den
utveckling som inleddes i Visby. Konkret praktiskt
samarbete är vad som behövs för att utveckla vår
region ytterligare.
Jag finner det mycket glädjande att denna prag-
matiska syn på Östersjösamarbetet vunnit ett så en-
hälligt stöd i alla regionens länder. Vid det kommande
ryska statsbesöket i början av december kommer jag
att med president Boris Jeltsin diskutera hur Ryssland
ytterligare kan involveras i samarbetet.
Jag vill också framhålla att det vidgade Östersjö-
samarbetet inte på något sätt bör ses som en konkur-
rent till det nordiska samarbetet som vi alla värdesät-
ter mycket högt. Sverige övertar under nästa år ord-
förandeskapet i detta nordiska samarbete. Regeringen
kommer inom kort att för riksdagen presentera sitt
handlingsprogram för vårt ordförandeår. Jag kan dock
redan nu redovisa att Östersjösamarbetet blir en viktig
beståndsdel i det arbete som den svenska regeringen
vill driva i den nordiska kretsen under nästa år.
Således flätas det nordiska samarbetet och Öster-
sjösamarbetet allt tätare samman. Jag menar att tiden
nu är inne att vidta vissa förändringar i ansvarsför-
delningen inom regeringen i dessa frågor.
Jag kan därför i dag tillkännage att statsrådet Leif
Pagrotsky övertar uppgifterna som nordisk samar-
betsminister. Leif Pagrotsky får även ansvaret för det
näringslivsinriktade samarbetet kring Östersjön. Detta
innebär bl.a. att han övertar koordineringsansvaret för
den s.k. Östersjömiljarden som fram till nu handlagts
på statsrådsberedningen. Samtidigt kommer Margare-
ta Winberg att med full kraft kunna koncentrera sig på
regeringens övergripande uppgift att pressa tillbaka
arbetslösheten och öka sysselsättningen.