Fru talman! Carl Erik Hedlund har frågat mig om
jag kommer att initiera en förändrad lagstiftning så att
skattskyldiga som följer skattemyndighetens råd ska
kunna lita på dessa och varken drabbas av ompröv-
ningar eller skattetillägg.
Vidare har Petra Gardos frågat näringsminister
Björn Rosengren vad han avser att göra för att öka
rättssäkerheten inom skatteområdet och göra skatte-
lagstiftningen mer småföretagarvänlig. Arbetet inom
regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara
på den interpellationen.
Båda interpellationerna gäller rättssäkerheten vid
beskattning. Jag har därför valt att besvara dem
gemensamt.
I maj förra året hade Carl Erik Hedlund och jag en
diskussion om bl.a. skattemyndigheternas råd och
upplysningar till enskilda. Jag vill nu som då fram-
hålla att jag har ett stort förtroende för skatteförvalt-
ningens personal. Självfallet ska man kunna lita på de
råd och upplysningar som lämnas av Riksskatteverket
och skattemyndigheterna. Med tanke på den mycket
omfattande verksamhet som bedrivs inom dessa
myndigheter och de komplicerade frågor det handlar
om kan det emellertid inte uteslutas att det i några fall
lämnas en felaktig upplysning. Det är ett av skälen till
att det allmännas skadeståndsansvar utvidgats fr.o.m.
1999.
Har en enskild efter ikraftträdandet av de nya
reglerna fått en felaktig upplysning av en myndighet,
kan han få ersättning för den förmögenhetsskada han
har drabbats av. Det finns i detta sammanhang inte
något krav på att upplysningen har lämnats i samband
med myndighetsutövning.
Som Carl Erik Hedlund påpekar i sin interpella-
tion har de skattskyldiga dessutom en möjlighet att, i
de fall de anser att det är extra viktigt att få ett tillför-
litligt besked i en svårbedömd skattefråga, begära ett
bindande förhandsbesked.
Enligt min åsikt är det inte lämpligt att ha en ord-
ning som innebär att en skattskyldig som har fått ett
felaktigt besked med automatik ska få lägre skatt än
vad som egentligen skulle påföras enligt de regler
som riksdagen har beslutat. Det är i stället nödvändigt
att ha en ordning som i dag och som innebär att den
skattskyldige kompenseras för den skada som han
eventuellt har lidit. Skulle Riksskatteverket komma
fram till att ekonomisk ersättning inte ska utbetalas
eller ska utgå med lägre belopp än det begärda, kan
den enskilde få frågan prövad i allmän domstol.
I de fall där en enskild har lidit skada av ett felak-
tigt råd innebär reglerna om skadestånd att han kan
kompenseras inte bara i omprövnings- och eftertaxe-
rings- eller efterbeskattningsfallen utan också för
skada han lidit i samband med de ordinarie taxerings-
och beskattningsbesluten.
Skattetillägg ska tas ut om den skattskyldige läm-
nat en oriktig uppgift. Anför den skattskyldige att han
erhållit uppgiften från skattemyndigheten är detta en
omständighet som får beaktas vid bedömningen av
om den skattskyldige ska befrias från skattetillägget
eller inte. Befrielse förutsätter att den skattskyldige
har lämnat alla relevanta och nödvändiga uppgifter
till skattemyndigheten och ändå fått en felaktig upp-
lysning. En annan förutsättning är att den skattskyldi-
ge inte visste att upplysningen var felaktig när han
använde den i deklarationen.
Både den nu berörda skattetilläggsfrågan och de
problem kring rättssäkerheten i skattetilläggsproces-
sen som Petra Gardos tar upp i sin interpellation be-
handlas i det betänkande, Skattetillägg m.m., som
lämnades av 1999 års skattetilläggskommitté i februa-
ri 2001. Betänkandet, som har remissbehandlats,
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Petra Gardos påpekar att rättsosäkerheten för små-
företagare ökar av att systemet med överklagande till
förvaltningsdomstolarna i dag är så krävande att den
företagare som blir felaktigt behandlad tvingas avstå
från att överklaga på grund av resursbrist vad gäller
tid och pengar.
För att underlätta enskildas processföring i för-
valtningsdomstolarna har rätten en skyldighet att se
till att målet blir utrett i den omfattning som krävs.
Rätten ska vid behov också anvisa hur utredningen
bör kompletteras.
Det är också av betydelse för rättssäkerheten att
den skattskyldige i vissa fall kan medges ersättning
av allmänna medel för kostnader för ombud eller
biträde, utredning eller annat som skäligen har be-
hövts för att ta till vara hans rätt.
I syfte att förenkla deklarationsförfarandet kom-
mer även de fysiska personer som är näringsidkare
fr.o.m. taxeringen 2003 att erhålla en förtryckt allmän
självdeklaration. Resultatet av näringsverksamheten
kommer de att få redovisa på en bilaga till den all-
männa självdeklarationen.
För att förenkla för nya företagare pågår inom
Regeringskansliet beredning av ett förslag som inne-
bär en möjlighet för nystartade företag att få uppskov
med den preliminära skatten i tre månader. Förslaget
omfattar både fysiska och juridiska personer. Genom
möjligheten att få uppskov med betalning av prelimi-
närskatten förbättras likviditeten för de företag som
omfattas av förslaget, eftersom de då bör hinna få
betalt för sina första fakturor innan preliminärskatten
ska börja betalas.
Beredning pågår också av det förslag till förenk-
lade bestämmelser för beskattning av handelsbolag
som lämnats av Förenklingsutredningen i april i år. I
korthet innebär förslaget att handelsbolag ska be-
skattas som skattesubjekt och att delägarna ska be-
skattas för de uttag de gör från bolaget.
Det pågår alltså ett flertal lagstiftningsarbeten som
syftar till att öka rättssäkerheten i skatteprocessen och
till förenklingar för företagare. Detta är ett arbete som
regeringen bedriver kontinuerligt.