Fru talman! Denna debatt kan till slut handla om allt inom hälso- och sjukvården - då svävar vi ut. Jag ska försöka att fokusera på försäkringarna.
Det handlar om att göra den modesta förändringen, så att inte någon som har mindre behov än någon annan ska tränga sig före i kön. Det handlar om att följa behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna bör fördelas efter behov.
Men sedan måste jag gå tillbaka till det du sa. Visst skulle det vara väldigt bra om det fanns en arbetsmarknad där man kunde göra ungefär som vi kan göra i riksdagen. Vi har fortfarande en läkare som vi kan träffa här. Det är väldigt prioriterat. Jag har i och för sig aldrig varit där; jag går till vårdcentralen. Men så ser det inte ut i resten av Sverige. Jag tycker att Alliansen slog sönder det systemet under de åtta år man satt i regering. Det hade behövts mer fokusering på det.
Vi pratar om olika vårdcentraler, vilka som är bra och inte bra. Den absolut bästa vårdcentralen i hela Sverige anser jag är Gustavsbergs vårdcentral. Den är tillräckligt stor för att ha kapacitet att ta emot alla som exempelvis har psykisk ohälsa av diverse slag. Man har rehab. Man tar emot barn och ungdomar. Det är en jättebra vårdcentral.
Man är ute på lite på farlig mark när man alltid säger att de bästa vårdcentralerna är de privata.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Privata sjukvårds-försäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Men i ett land finns det ett begränsat utbud av sjukvårdsresurser, vårdcentraler, sjukhus, läkare, sjuksköterskor med mera. En läkare som behandlar en person som har en försäkring skulle kanske också ha kunnat behandla en person som inte har den försäkringen. Det finns alltså en risk för undanträngning. Den kan man se i andra länder, men den forskningen bortser ni ifrån. Jag tänker på det som finns exempelvis inom OECD.