Fru talman! Har man en försäkring är man som sagt garanterad en behandling inom 14 dagar - och då pratar vi om behandling . I vanliga vårdkön är det 90 dagars väntetid. Tror inte du att det blir någon typ av undanträngningsmöjligheter för de personer som har försäkring?
Det är endast privata vårdgivare som tar emot försäkringspatienter. De flesta privata vårdgivare tar även emot offentligt finansierade landstingspatienter. Resultatet blir ett slags gräddfil för dem som har försäkring.
Det hade varit fantastiskt om vi hade fått igenom denna mycket modesta proposition. Vi vill försöka få landstingen att analysera vad som händer med hälsovårdsförsäkringarna. Det hade varit väldigt bra. Det har ni ställt er emot. Ni säger: Det är ingen fara. Man kan inte jämföra Sverige med andra länder.
Vi är inne på en väldigt farlig resa i Sverige, tycker jag, med det ökade inflytandet från försäkringsbolag och från de stora vårdbolagen. Det är en farlig resa. Man kan säga: Herregud, det är så lite problem här. Det kommer aldrig att bli som i USA. Det kommer aldrig att bli som i andra länder, där det är en otrolig klasskillnad när det gäller hälso- och sjukvård.
Men vi är inne på den stigen, och det är det denna debatt handlar om. Den handlar om jämlik hälsa. Hur ska vi öka möjligheterna till jämlik hälsa, så att den som har de största behoven får hjälp först och inte direktör Svensson, som kan betala för sig själv, så att säga? Det är den resan som man måste börja göra någon gång.
Jag tänker på USA, dit utskottet gjorde en resa. Vid varje besök vi gjorde berättade man om sin situation och lyfte fram Sverige som ett jämlikt land. Jag tror inte att någon av oss hade hjärta att säga hur det egentligen var. Då hade de börjat smågråta, tror jag, eftersom de också väntade på presidentvalet. Men vi är inne på den resan.