Herr talman! Det jag ville peka på i mitt inlägg är vad som är det stora hindret mot bostadsbyggandet i dag. Nu är vi inne i en bostadspolitisk debatt, men jag uppfattar att arkitekturfrågorna är väl sammankopplade med den. Det råder brist på byggbar mark, och när det väl finns mark att bebygga finns det också en överklagandeprocess. Som Roger Hedlund säger är detta en viktig medborgerlig rättighet, men den används på ett sätt som man många gånger uppfattar att man kan ifrågasätta utifrån ett praktiskt sätt att se på bostadsbyggandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Politik för gestaltad livsmiljö
Det finns en tendens att se bara till nuläget och inte till framtiden. När vi talar om arkitekturen i ett långsiktigt perspektiv handlar det ju inte enbart om de människor som förväntas bo på en plats för tillfället eller ens under en kortare period, om det är tillfälliga bostäder som vi talar om, utan det handlar om en långsiktighet i byggandet. De sociala miljöer som vi skapar ska människor kunna vilja flytta in i men också bo kvar i. Man ska även kunna flytta därifrån frivilligt.
Det som jag ser som ett stort bekymmer är att Sverigedemokraternas retorik kan vara till hinder för de mycket kreativa bostadsföretag som vi har i hela landet och som nu ser som sin stora uppgift att hjälpa till och bidra till att lösa en bostadskris som hör till de största och svåraste som vi har haft under väldigt lång tid. Sverigedemokraternas attityd till bostadsbyggandet är ett stopp och ett nej och att överklagande är någonting som vi ska uppmuntra. Detta kan hindra en önskad utveckling.