Herr talman! Jag trodde aldrig att det skulle hända. Men plötsligt gjorde det det. En sverigedemokratisk riksdagsledamot står och tar sig tolkningsföreträde i riksdagens kammare och förklarar för mig vad den svenska modellen är. Det är ganska komiskt.
Av Sällströms resonemang kan man tro att Sverigedemokraterna inte tycker att det finns behov av någon arbetsrättslagstiftning över huvud taget i det här landet, att det vore bättre att parterna själva sluter alla avtal om alla regler som ska gälla. Det är precis så Sällström säger i det här sammanhanget.
Det tycker jag är anmärkningsvärt. Den ramlagstiftning som vi har pratat om tidigare är precis vad vi diskuterar i dag. Det finns ganska många som jobbar på arbetsplatser utan kollektivavtal, kan jag avslöja för Sven-Olof Sällström. Där finns det behov också av en grundläggande lagstiftning som gäller för alla.
Oavsett om det handlar om semesterlagstiftning, visstidsanställningar och hur det ska regleras finns det en grund för svensk arbetsmarknad i arbetsrättslagstiftningen. Det är därför vi har den. Sedan har parterna möjlighet att i kollektivavtal teckna förändringar som gäller på de arbetsplatser där kollektivavtal råder.
Detta är grunden i den svenska modellen.