Herr talman! Jag känner behov av att citera en gammal svensk skidhjälte, men jag ska inte göra det.
Det är svårt att förklara för Sven-Olof Sällström när vi har så fundamentalt olika uppfattning om vad svensk lagstiftning används till på arbetsmarknaden. Sven-Olof Sällström verkar inte ha insikt om hur många människor som arbetar på ställen där kollektivavtal inte finns. Det är inte så som Sällström andas här att man kan bara gå in och kräva ett kollektivavtal. Det är ett långt arbete och en lång kamp.
Många av de branscher där just visstider och tillfälliga anställningar är vanliga är också branscher där det generellt sett finns en låg andel kollektivavtal.
Självklart behövs en lägstanivå i arbetsrättslagstiftningen - så även på det här området. Hur kommer detta att förändra villkoren på svensk arbetsmarknad, frågar Sven-Olof Sällström? Han svarar retoriskt på sin fråga: Inte alls. Men det är klart att det kommer att göra. Vi höjer lägstanivån för hur mycket man får utnyttja människor med tidsbegränsade anställningar. Det är ett stort steg och en klar förbättring. Det kommer att göra skillnad även om Sällström inte förmår se det i sin värld.
Det är också genom att anta lagen som vi faktiskt förhindrar EU att styra och reglera hur vi ska ha det. Det är vad som blir konsekvensen om vi inte antar lagstiftningen i eftermiddag. Det kan också vara viktigt för Sällström att reflektera över.
Det vore också bra att se konsekvens hos Sverigedemokraterna i dessa frågor. Jag vet att man bland annat har lagt fram förslag om att öka undantagen i LAS från dagens två till fem. Där tycker inte Sällström att parterna behöver ta något ansvar utan där ska lagstiftningen gå in. Det finns ingen röd tråd i Sven-Olof Sällströms argumentation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar
(Applåder)