Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reserva-
tion 4 under mom. 6, de kulturpolitiska målen.
För 17 år sedan, när jag var ledamot i Miljö- och
hälsoskyddsnämnden här i Stockholms stad, var vi i
nämnden eniga över partigränserna om att livsstils-
frågor var avgörande för hur vi alla i framtiden till-
sammans skulle kunna lämna ett arv efter oss till våra
barn, ett kulturarv att var stolta över.
Än så länge, efter fem år i riksdagen, har inte
Miljöpartiet lyckats övertyga riksdagen om nödvän-
digheten av att föra in en hållbar livsstil som ett av de
kulturpolitiska målen. Det må falla tillbaka på mig
som partiets företrädare.
Eftersom kulturarbetare inom alla konstformer ger
oss, i sitt konstutövande, kraft att växa som männi-
skor och kanske också att förändra och förnya oss och
att bryta livsmönster är livsstilsfrågan så avgörande
också som kulturpolitiskt mål.
Jag kommer faktiskt precis just nu från en dansfö-
reställning på Dansens hus. Den heter Just before,
och är ett levande dynamiskt bevis på vad jag just nu
har sagt. Gå och se den! Och så ger ni Miljöpartiet
bifall till komplettering av de kulturpolitiska målen
för framtiden nästa år.
Så vill jag också säga ett par ord om Statens kul-
turråd, fru talman. Miljöpartiet anser det rimligt att
även enskilda projekt skall kunna erhålla ekonomiskt
stöd från Statens kulturråd. Jag menar att den praxis
som i dag råder att inte ge bidrag till enskilda kan
bero på brist på tillräckliga medel till kulturverksam-
het och till utveckling inom kulturområdet.
I dag avger rådet också yttrande till Framtidens
kultur, och Framtidens kultur förmedlar pengar bl.a.
till enskilda projekt. Det kan kallas att gå över ån
efter vatten.
Kulturrådet har också att följa upp hur de kultur-
politiska målen följs. Jag kan t.ex. nämna musikom-
rådet, där tidigare sparbeting orsakat ett elände. Allt-
fler uppföljningsuppdrag kan också väntas. Antalet
anställda måste då anpassas efter mängden uppdrag,
annars är risken stor att utredandet tar för lång tid, så
lång tid att inte remissförfarande hinns med. Så vill vi
inte ha det.
Till sist vill jag också säga att det är viktigt att vi
ledamöter i kulturutskottet ser till att kulturen kom-
mer in nu när regionerna, länen arbetar med de regio-
nala tillväxtavtalen. Det är nu de sitter. Risken är
annars stor att det är till 90 % samma män som be-
rättar för varandra hur många fler vägar, hur många
fler flygplatser, hur många fler hamnar, hur många
fler raka tågspår man vill ha.
Kulturen är en stark tillväxtfaktor. Det är en
framtidsbransch. Övriga länder i Europa har hunnit
med, men i Sverige ligger vi lite efter. Här har vi ett
stort ansvar att se till att det kommer in i de första
utkasten av tillväxtavtalen, som skall in nu i april.