Herr talman! Frågan om alkohol och tobak kombinerad med tullens verksamhet är några av de frågor som vi har debatterat mycket de senaste åren.
Det betänkande som nu ligger på vårt bord består av fem delområden. Jag ska kommentera fyra av dem.
När det gäller alkoholfrågorna vill jag understryka betydelsen av att följa EU:s alkoholstrategi, där vikten av att minska alkoholens skadeverkningar betonas. När man följer debatten i EU borde man kanske se mer aktivitet i syfte att uppnå det målet.
Jag vill betona vikten av att förhålla sig till ett antal nyckelfrågor på det här området.
Det är behovet av att höja minimiskatterna på alkohol. Det är skärpta införselregler. Det är säkerställande av beskattningen av nätsprit. Det är värnandet av monopolet i försäljningen, alltså Systembolaget. Det är tullens verksamhet för att förhindra införsel av bland annat alkoholhaltiga drycker och tobak. Det är att använda skatteinstrumentet så att en bra alkoholpolitik kan föras.
Sverige har i dag en högre alkoholskatt än övriga EU-länder vilket gör att skatteinstrumentet måste användas på ett målinriktat sätt.
Herr talman! Vi kan konstatera att införseln av alkoholhaltiga drycker är omfattande. Lagföringen av dem som olagligt för in alkohol är dessutom låg.
Näringen har i undersökningar visat att lagföringen av den olagliga införseln av alkohol ligger på nivån 2,8 promille; den är alltså i stort sett obefintlig. Här behövs en skärpning.
Den situation som vi har i dag är inte acceptabel. Om bilar stoppas av tullen, beslag görs och anmälan hamnar i domstol är det rimligt att en strikt tolkning görs i sådana här ärenden. Exemplet från Värmlands tingsrätt där en person som har fört in drygt 1 630 liter öl frikänns är otillfredsställande. Nu kommer det ärendet att överklagas, men om det skulle gå igenom kan man förstå dem som ifrågasätter att tullen lägger resurser på att stoppa den här typen av införsel. Här måste alltså en skärpning till.
Vi vet att målgruppen för den illegala införseln är barn och ungdomar. Det gör att vi måste se mycket allvarligt på det här problemet.
När det gäller ankomsthandeln har jag förståelse för dem som hävdar att det vore rimligt att inköp görs när man anländer till destinationen i stället för att man belastar flyget med extra tungt bagage. Nu är en förändring inte så enkel då det strider mot monopolet, men här bör en bred diskussion föras inför framtiden så att vi får en lösning på problemet. Den är berättigad inte minst utifrån ett miljöperspektiv.
Herr talman! Frågan om alkoläsk har diskuterats under många år. Jag konstaterar att ju mer man borrar i frågan desto mer komplicerad blir den. Därför är det rimligt att regeringen, som utskottet säger, får återkomma till riksdagen med ett lagförslag om hur frågan ska lösas.
Först kan vi konstatera att alkoläsk och cider tillhör samma beskattningsgrupp och till stor del har samma historia. Utifrån det är det intressant att notera att Socialdemokraterna i sin reservation säger att försäljningen av alkoläsk och cider har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Det är givetvis rätt eftersom alkoläsken inte fanns tidigare. I början av 90-talet fanns det
en
typ av alkoläsk i Systembolagets sortiment. I dag finns det 60 olika sorter.
Av Systembolagets totala försäljning utgör alkoläsk och cider 4,5 procent eller 18 miljoner liter.
Ser man på statistiken kan man konstatera att försäljningen minskar i de flesta län medan öl- och vinförsäljningen ökar i alla.
Ser man på skatteintäkterna kan man konstatera att den här skattegruppen ger statskassan ungefär 183 miljoner kronor varav blanddryckerna, alltså alkoläsk, står för 74 miljoner kronor. Sett i den ekonomiska situationen är alltså inte en höjning så uppseendeväckande rent statsekonomiskt, men det finns ändå problem.
Görs en förändring av blanddryckerna drabbar det hela skattegruppen, alltså även cider. Dessutom finns det tre typer av alkoläsk som skattas olika i dag. Det är den spritbaserade där tillsats av destillat sker - det är ungefär 1,3 procent av Systembolagets försäljning - den vinjästa och den maltbaserade.
Vi kan konstatera att den spritbaserade alkoläsken beskattas två och en halv gång högre än den vinbaserade och tre och en halv gång högre än den maltbaserade.
Om en justering nu sker bör alltså tilläggsskatten vara olika hög beroende på vilken alkoholbas som finns. Om man väljer en sådan väg innebär det att man påför en tilläggsskatt ovanpå övriga skatter utifrån vilken tillverkningsprocess som använts och inte specifikt utifrån alkoholstyrkan. Det visar något på frågans komplexitet och rimligheten i kravet att frågan behöver prövas av regeringen som sedan får återkomma till kammaren med ett lagförslag.
Herr talman! Socialdemokraterna har i ett särskilt yttrande tagit upp tullens roll i det här sammanhanget. Man kräver att en oberoende utredare ske se över tullens verksamhet och organisation. Om vi ska hantera varje omstrukturering i våra statliga verk på det sättet blir det mycket utredande. Det är knappast så vi ska hantera statskassan.
Man hävdar dessutom från s-sidan att regeringen inte har fullföljt den gamla regeringens satsning på anställning av akademiker inom tullen.
Nu var ju det en temporär satsning som skulle upphöra 2008. Det var alltså inte någon evig satsning. Den nuvarande regeringen har alltså fullföljt den politik som den gamla regeringen lade fast. Det skulle i och för sig vara intressant att göra en analys av varför så många av de akademiker som anställdes på grund av de här bidragen numera har lämnat tullen. Den diskussionen får vi nog återkomma till i ett annat sammanhang.
Nu har skatteutskottet i samband med budgeten påtalat behovet av resurser. Resurser har nu också utlovats av regeringen i tilläggsbudgeten. Beskedet i går var att tullen får 50 nya miljoner. Det är alltså två och en halv gång mer än vad Socialdemokraterna krävde i sin skuggbudget i höstas. Alla bör alltså vara nöjda - Socialdemokraterna mer än nöjda. Hans Olsson uttalade också sin glädje över beslutet.
Vad som däremot är viktigt och som också framhålls av tullen i deras utredning är behovet av samverkan med andra myndigheter för att nå bästa möjliga resultat. Samverkan mellan tullen, Kustbevakningen, polisen, åklagaren och domstolarna måste förbättras och effektiviseras för att bland annat komma åt den illegala införseln av alkoholhaltiga drycker.
Herr talman! Målgruppen för den illegala införseln är ofta barn och ungdomar. Det gör att frågor om alkoholen är såväl en folkhälsofråga för alla som en fråga för att rädda den uppväxande generationen. Det är alltså en högt prioriterad fråga, och jag bedömer att regeringen hanterar frågan utifrån det synsättet.
Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets förslag på alla punkter.