Fru talman! Varje år förlorar samhället flera tio-
tals miljarder kronor på att konkurrensförhållandena
snedvrids och olagliga förmögenhetsöverföringar sker
genom ekonomisk brottslighet. Som medborgare
drabbas vi indirekt i form av uteblivna skatteintäkter,
men som företagare drabbas man mer direkt. Hederli-
ga företagare får det allt svårare i konkurrensen. Små
och medelstora företag spelar en nyckelroll för att
Sverige skall få nya arbetstillfällen och en ekonomisk
utveckling som är nödvändig för att klara landets
välfärd.
Kristdemokraterna har en rad förslag på åtgärder
för att komma till rätta med den ekonomiska brotts-
ligheten. Kampen mot ekobrottsligheten måste föras
utefter tre linjer.
För det första måste vi ändra lagstiftningen. De la-
gar som stiftas måste vara klara, entydiga och lätta att
tillämpa.
För det andra måste det göras organisatoriska för-
ändringar. Bl.a. måste det skapas en central myndig-
het mot ekobrott.
För det tredje måste kriminalpolitiken ändras. Vi
måste bl.a. klippa av ekobrottslingarnas fortsatta
verksamhet i fängelset.
När det gäller skatteförvaltningens arbete bör till-
gängliga resurser disponeras så att skattekontrollen
prioriteras vid resursfördelningen till skatteförvalt-
ningen.
Det är också viktigt att debiterade skatter och av-
gifter verkligen drivs in. Kristdemokraterna har i en
partimotion föreslagit åtgärder för att öka effektivite-
ten i skatteindrivningen och därigenom öka skattein-
täkterna med netto 3 miljarder kronor t.o.m. 1998.
Motionen behandlas av lagutskottet och beräknas bli
föremål för behandling och beslut i kammaren i april.
Kampen mot ekonomisk brottslighet måste föras
kraftfullt. Det handlar bl.a. om en ökning av myndig-
hetssamverkan, en förstärkning av åklagarväsendet
med flera ekoåklagare och en utveckling av
ekobrottskommandot. Det är viktigt att allmänhetens
förtroende för myndigheterna bevaras för att inte
samhällsmoralen skall undergrävas ytterligare.
Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre
metoder och system inom beskattningen för att mot-
verka skatteundandragande och effektivisera kampen
mot ekonomisk brottslighet är det mycket viktigt att
inte rättssäkerheten vid beskattningen får stå tillbaka
när nya åtgärder övervägs. Mot den bakgrunden är det
anmärkningsvärt att regeringen beslutat lägga ner
Rättssäkerhetskommittén. Beslutet kan inte tolkas på
annat sätt än att regeringen inte tar allvarligt på de
rättssäkerhetsfrågor som kommittén hade till uppgift
att ta upp. Den uppgiften är inte slutförd. Det gäller
prejudikatbildningen på skatteområdet, möjligheter
till förhandsbesked och tidsfrister för eftertaxering.
Det är också viktigt att man slår vakt om de rätts-
säkerhetsförbättringar som den förra regeringen före-
slog och genomförde hösten 1993. Det gäller de nya
reglerna för skatteutredningar, anstånd med skattebe-
talningar, ersättningar för kostnader i ärenden och mål
om skatt, betalningssäkring m.m.
En helt felaktig och för ekobrottsbekämpningen
missriktad åtgärd är att återinföra den tidigare s.k.
skatteflyktsklausulen. Den avskaffades för flera år
sedan efter långvarig och kraftig kritik, bl.a. därför att
den medförde svårigheter för den enskilde att förutse
konsekvenserna av olika rättshandlingar och därför att
den knappast fyllde någon vettig funktion efter skatte-
reformen. En annan tveksam åtgärd av regeringen är
att redan nu ompröva 1994 års ändringar i revisions-
reglerna som syftade till att avhjälpa bristerna i rätts-
säkerheten på detta område.
Den före detta sekreteraren i den nu nedlagda
rättssäkerhetskommittén, Anders Hultqvist, har skrivit
en doktorsavhandling med namnet Legalitetsprincipen
vid inkomstbeskattningen. Legalitetsprincipen står för
de rättssäkerhetsgarantier som i straffrätten uttrycks
genom maximerna nullum crimen, nulla poena sine
lege, dvs. inget brott, inget straff utan lag. Principerna
har bärighet även på skatteområdet. Anders Hultqvist
hävdar att skatteflyktsklausulen strider mot grundla-
gen. Det måste finnas en lag, om skatt skall kunna
påföras. I annat fall flyttas kompetens över från riks-
dagen till olika domstolar. Det blir i så fall domstolar-
na som får komplettera lagen.
Fru talman! I tidningen Fria företagare nr 1/95 ut-
vecklar företrädare för de mindre och medelstora
företagen sin syn på den bristande rättssäkerheten.
Bl.a. tar de upp att bevisbördan i skattetvister är om-
vänd, att besluten om betalningssäkring ofta är god-
tyckliga och dåligt underbyggda samt att det är allde-
les för svårt att få muntlig förhandling i skattetvister.
Dessa företagare anser sig ha konstaterat att anmäl-
ningar och tjänstefel inte undersökts grundligt nog av
JO-ämbetet. De finner det tydligen dessutom proble-
matiskt att både domstolar och myndigheter inte tol-
kar lagen efter bokstaven utan tillämpar den efter vad
de anser vara politiskt önskvärt.
Regeringens planer på att återinföra generalklau-
sulen mot skatteflykt inger stark olust i företagarkret-
sar. De menar att klausulen innebär total rättslöshet
och därför inte kan godtas. Skall de mindre företagen
våga satsa på Sverige måste de ha klara och fasta
spelregler.
Sverige behöver en kraftig förstärkning av rättssä-
kerheten. En total översyn av rättssystemet för att
garantera rättssäkerheten är nödvändig.
Jag står bakom de kristdemokratiska reservatio-
nerna i betänkandet, men yrkar bifall endast till reser-
vation nr. 1.