Fru talman! I skatteutskottets betänkande SkU 22,
som vi nu debatterar, behandlas regeringens förslag
till anslag till skatteförvaltningen. Dessutom tas i
betänkandet upp ett antal övriga frågor på skatteför-
valtningens område.
Som framgått av de tidigare inläggen finns till
betänkandet fogat ett antal reservationer som jag till
att börja med vill yrka avslag på. För säkerhets skull
vill jag redan nu yrka bifall till utskottets betänkande,
innan jag övergår till att kommentera själva ärendet
och reservationerna.
I reservation nr. 1 beträffande motiveringen, som
har avgivits av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpar-
tiet och kds, instämmer man till stora delar i de åtgär-
der och förslag som utskottsmajoriteten lägger, men
tar som skäl för reservationen upp regeringens beslut
att lägga ner rättssäkerhetskommittén. Reservanterna
försöker ge uttryck för att utskottsmajoriteten skulle
vilja försämra rättssäkerheten, vilket är totalt fel.
Skälet till att den nuvarande rättssäkerhetskommittén
läggs ner är att den har kommit med sina förslag och
därmed är färdig med sitt arbete.
Nu skall förslagen utvärderas. För det fortsatta ar-
betet planeras, enligt uppgift, tillsättandet av en ny
kommitté som får ett bredare uppdrag.
Karl-Gösta Svenson m.fl. tog upp frågan om den
ekonomiska brottsligheten. Karl-Gösta Svenson för-
sökte göra ett stort nummer av det. Den ekonomiska
brottsligheten måste bekämpas med kraft. I april
kommer regeringen att lägga fram en strategiplan för
att att attackera bl.a. de frågor som den tidigare rege-
ringen inte orkade med. Karl-Gösta Svenson har där-
för tillfälle att i april återkomma till den frågan.
Samtidigt som lagen om skatteflykt, som togs bort
av den borgerliga regeringen, beräknas återinföras den
1 juli i år så tillsätter regeringen en kommitté som får
till uppgift att arbeta fram förslag till en ny lag mot
skatteflykt. I det arbetet skall man ta fasta på de erfa-
renheter som vunnits vid tillämpningen av den tidiga-
re lagen. Samma kommitté får i uppdrag att komma
med förslag till hur skattekontrollen kan stärkas och
effektiviseras. Bl.a. skall kommittén ompröva regler-
na för skatterevision, dvs. skattemyndighetens rätt att
granska företagens bokföring.
I samma moment finns också reservation nr. 2 av
Vänsterpartiet. Man föreslår där att skattemyndighe-
ten tilldelas 140 miljoner mer än vad regeringen före-
slagit i propositionen.
Riksskatteverket och skattemyndigheten har, på
samma sätt som alla andra myndigheter och förvalt-
ningar, ålagts ett besparingskrav. För de här aktuella
myndigheterna gäller en besparing på tre procent.
Utskottet har i anslutning till detta med stor majoritet
angivit i betänkandet att mot bakgrund av det statsfi-
nansiella läget måste alla möjligheter till besparingar
genom effektiviseringar tas tillvara även inom skatte-
förvaltningen.
Samtidigt skall sägas att nya resurser, motsvaran-
de en procent av anslagen, tillförs för hanteringen av
momsen till följd av EU-inträdet. Eftersom de bespa-
ringskrav som nu föreslås bygger på den tidigare
redovisade fördjupade prövningen anser utskottet att
det är rimligt att besparingskravet genomförs.
I reservation nr. 3 framhåller moderaterna i sitt
yrkande att riksdagen till Ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt, skall öka på skuldbördan
genom att anslå 10 miljoner mer än vad regeringen
föreslår. Regeringens förslag till anslag innebär att
anslaget i förhållande till innevarande budgetår för-
höjs med vad som motsvarar den längre tiden för det
nya budgetåret. Utskottsmajoriteten vill därför inte
tillmötesgå den moderata reservationen.
I reservation nr. 4 tar moderaterna upp frågan, om
Riksskatteverket skulle få möjlighet att göra avväg-
ningen av hur resurstilldelningen mellan skattemyn-
digheternas och kronofogdemyndigheternas verksam-
heter skall ske. Utskottsmajoriteten delar regeringens
uppfattning att avvägningen, för att kunna göras i ett
längre tidsperspektiv, bör ske i form av sedvanlig
budgetprövning. Det Karl-Gösta Svenson pekar på,
nämligen vad Riksrevisionsverket anser efter sin
granskning, kan mycket väl byggas in i de fortsatta
kontakterna mellan departementet och Riksskattever-
ket.
När det gäller befogenheten att besluta om in-
drivning framför Moderaterna i reservation nr. 5 att
Riksskatteverket skall få befogenhet att besluta om
när skatter och avgifter skall bli föremål för indriv-
ning. Det som gäller sedan länge är ju en nästan obli-
gatorisk skyldighet för skattemyndigheterna att begära
indrivning av skatter m.m. som inte betalas. Undanta-
gen från den skyldigheten har varit och är mycket
begränsade. För övrigt reformerade riksdagen, med ett
enigt antagande, reglerna för indrivning av statliga
fordringar så sent som våren 1993. Såvitt det går att
bedöma har ingenting hänt sedan dess som gör att det
nu krävs några förändringar.
I reservation 6 begär Vänsterpartiet att kontrollen
av aktieförsäljningar skall effektiviseras. Enligt reser-
vanterna förblir stora realisationsvinster på det områ-
det oredovisade. Som jag var inne på i början av mitt
anförande kommer regeringen att under våren lämna
förslag till riksdagen om att skyldigheten att lämna
kontrolluppgift skall utvidgas. Kontrolluppgifter skall
enligt det kommande förslaget omfatta reavinster eller
reaförluster vid försäljning av andeler i värdepappers-
fonder. För andra finansiella instrument, som t.ex.
aktier, kommer regeringen att föreslå att det införs
skyldighet att lämna kontrolluppgift på försäljnings-
summan.
Centern och Moderaterna begär i reservation 7 att
den preliminära F-skatten och den särskilda A-skatten
sänks till 1994 års nivå. Jag tycker att Per Rosengren i
sitt anförande har givit ett tillräckligt svar på detta.
Riksdagen beslutade i höstas att höja uttaget på dessa
bägge skatter till 110 % av den slutliga skatten året
före inkomståret för såväl juridiska som fysiska per-
soner respektive 105 % om denna skatt understiger
den ursprungligen debiterade skatten. Även om både
Centern och Moderaterna var motståndare till beslutet
i höstas, var höjningen då motiverad av vinstutveck-
lingen i näringslivet. Utskottet menar därför att det är
alldeles för tidigt att redan nu revidera denna nivå.
I reservation 8 från Moderaterna och Centerpartiet
begärs att regeln i 5 kap. 4 § taxeringslagen skall
vidgas till att också gälla vissa uppgifter som lämnas i
samband med inkomst av näringsverksamhet. Detta
anges särskilt beträffande sjukpeng i näringsverksam-
het och beträffande insättning på och uttag från
skogskonto.
Jag vill, fru talman, bara först påpeka att syftet
med reglerna om skattetillägg bl.a. är att inskärpa
betydelsen av att korrekta uppgifter lämnas. Den
nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 4 § taxeringslagen
infördes i samband med genomförandet av den för-
enklade deklarationen 1985, och den tog sikte på att
löntagare och bankkunder inte skall drabbas av skat-
tetillägg när det är den kontrolluppgiftsskyldige som
har gjort fel.
I reservation 9 framför kds krav på förändringar
beträffande tidsfrister för omprövning av deklaratio-
ner samt en begränsning av en eventuell respitränta
till ett år. Utskottet har vid tidigare behandling av
denna frågeställning enats om att anse nuvarande
tidsfrist rimlig både för den skattskyldige och för
myndigheten. Vad gäller respitränta kommer Skatte-
betalningsutredningen, som för övrigt kommer att
avsluta sitt arbete i år, att utarbeta förslag till ett sam-
ordnat system för redovisning och inbetalning av
skatter och avgifter. Därför är någon åtgärd nu inte
behövlig.
Fru talman! Därmed har jag gått igenom de reser-
vationer som fogats vid betänkandet och yrkar själv
än en gång avslag på samtliga reservationer och bifall
till utskottets hemställan.