Fru talman! Det låter så fint när ministern talar om
allt vi gör och vilka insatser vi kan göra när det gäller
det som saknas. Den grundläggande enheten saknas,
sade ministern. Visst gör den det. Jag vet också att det
är problem mellan länderna.
Sverige arbetar inom FN och EU på olika sätt för
att få länderna att enas. Vad har vi för plan i det ar-
betet? Hur arbetar vi tillsammans med de andra län-
derna i EU för att lösa dessa tvister och problem, så
att man kan enas om arbetet och om hur man ska
kunna förbättra situationen?
Jag anser att vi inte har gjort tillräckligt för att få
den negativa utvecklingen att vända i Aralsjön.
Tvärtom talar allt för att situationen bara blir sämre.
Sjön krymper mer och mer. Det som förr var blomst-
rande hamnstäder ligger i dag tiotals mil eller ännu
mer från vattnet. De rika fiskfångsterna är ett minne
blott, liksom möjligheterna att odla jorden. Aralsjöns
bottensand yr vid stormar långt in över land och för
med sig gifter och sjukdomar. Det finns gott om
dumpade gifter i Aralsjön.
Är biståndsministern beredd att satsa ännu mer på
Aralsjön både när det gäller framåtriktat bistånd och
en fungerande handlingsplan för området? Jag tjatar
om denna handlingsplan.
Jag är fullt medveten om att vi i Sverige inte kan
hjälpa alla överallt i världen. Därför är det angeläget
att det vi gör och satsar på ger maximal avkastning
och maximalt resultat.
Jag skulle till sist vilja fråga ministern hur reger-
ingen rent konkret tänker arbeta vidare för att restau-
rera Aralsjön och för att intensifiera insatserna för att
komma till rätta med problemen.