Fru talman! Jag tycker inte riktigt att jag fick svar
på frågan. Visserligen fick jag bekräftat igen att man
arbetar på olika sätt och i olika organisationer, natio-
nella och internationella, och att Sverige arbetar ge-
nom dem, såvitt jag förstår. Men jag vet också att i
alla de här organisationerna och genom olika andra
organisationer kör man i många fall sitt eget race.
Jag skulle önska att ministern kunde säga att vi nu
har en heltäckande handlingsplan för hela det här
området, där alla olika organisationer som arbetar
med Aralsjön har en gemensam plan och en strategi
för hur man ska rädda och återuppväcka sjön och
hjälpa de människor som bor runtomkring sjön. Det
svaret har jag inte fått, och jag väntar på det. Jag
hoppas att jag ska kunna få det - jag vet inte.
För att nu ange något av tyngden och allvaret i
mina frågor i interpellationen och de frågor som jag
ställde tidigare, vill jag påstå att Aralsjön räknas som
ett av vår tids värsta miljöproblem. Det är inte obe-
kant. Det är ett miljöproblem som både gäller själva
miljön och ger konsekvenser för människors hälsa
och försörjning, ekonomiska och näringspolitiska
problem osv.
Frågan gäller i allra högsta grad framtiden för en
stor befolkning omkring Aralsjön, som ligger i ett
hett politiskt område i f.d. Sovjetunionen. Om man
inte satsar helhjärtat i förlängningen kan det således
ge säkerhetspolitiska konsekvenser och problem.
Jag ställde i mitt förra inlägg en fråga om Sverige
hjälper de här länderna i frågor om demokrati och
mänskliga rättigheter m.m. och om vi har program för
att kunna ställa upp. Jag vet att de här länderna verk-
ligen önskar att få skolning i demokrati. Eftersom
Sverige i många sammanhang kallas världens mest
demokratiska land tycker jag att vi har ett ansvar att
dela med oss av vår kunskap i demokrati och i hur
man ska kunna arbeta demokratiskt både inom och
mellan länderna. Det skulle vara fint om jag kunde få
ett svar om det.
Speciellt efter den 11 september förra året talar vi
mycket om terrorismen i världen och hur oskyddade
vi egentligen är mot den. Vi vet också att terrorismen
har förgreningar i många länder och utvecklas inten-
sivt i länder och bland folk som på olika sätt känner
sig orättvist eller orättfärdigt behandlade av framför
allt oss här i västvärlden. Vi vet att terrorismen för-
grenar sig i Asien, Afrika, Mellanöstern och många
länder.
Ett sätt att mota och förebygga terrorism är att se
till att människorna kommer i en sådan livsbalans att
de kan härda ut och få ett hopp om en bättre framtid i
de många områden av världen där hopplöshet och
misströstan breder ut sig i dag.
Jag vill påstå att Aralsjön och området omkring
den är ett sådant område. Här finns det många aspek-
ter att ta tag i.
Jag kan inte se att man kan marginalisera Aral-
sjönsfrågan och låta den bli ett väldigt litet problem
långt borta. Jag ser det som en stor och allvarlig
framtidsfråga. Jag har inte sagt att ministern har gjort
det, men ibland kan jag få uppfattningen att man
gärna vill tycka att frågan ligger så väldigt långt borta
att vi egentligen inte har någonting med den att göra.
Jag har inte den uppfattningen.