Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2001/02:444 om Aralsjön

Statsrådet JAN O KARLSSON (s), 2002-05-21 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Säg sedan inte att min tjänst inte in-

nebär geografiskt intressanta förflyttningar! Vi beger

oss alltså nu ut till Centralasien.

Fru talman! Margareta Viklund har frågat mig om

Aralsjön och hur regeringen kommer att arbeta för att

Aralsjön ska få en framskjuten plats på FN:s och

andra internationella organs dagordning. Margareta

Viklund har vidare frågat hur regeringen avser arbeta

så att en gemensam hållbar internationell samver-

kansplan för att förbättra situationen i regionen upp-

rättas samt hur regeringen avser verka för att ön Voz-

rozhdeniyes situation blir en internationell priorite-

ringsfråga.

Det finns en god insikt och kunskap om frågorna

kring Aralsjön, och stora insatser görs redan av olika

internationella organisationer både för att motverka

katastrofens effekter och för att förbättra de berörda

människornas liv och försörjningsmöjligheter.

FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har tillsam-

mans med Världsbanken och FN:s miljöprogram,

UNEP, flera projekt med inriktning på Centralasien. I

Aralsjöområdet arbetar man både med insatser som

svarar på de akuta behoven hos människor och med

kapacitetsutveckling inom myndigheter och enskilda

organisationer. Dessutom ingår stöd för en långsiktigt

hållbar utveckling i regionen kring Aralsjön.

Europeiska unionen driver också projekt med in-

riktning på Aralsjön. Via Tacisprogrammet (Techni-

cal Assistance to the Commonwealth of Independent

States) har EU i nära samarbete med UNDP, UNEP

och Världsbanken stött det s.k. Aral Sea Basin Pro-

gramme. Programmet arbetar för att förbättra infor-

mationsutbytet mellan länderna. Mellanstatliga avtal

om analyser av vattenkvaliteten och vattenanvänd-

ningen i regionen ingår också.

Mellan 1992 och 2000 bidrog EU med ca 11 mil-

joner euro. I det regionala programmet för Central-

och Östeuropa samt Centralasien för perioden 2000-

2003 har EU allokerat 120 miljoner euro. Av dessa

beräknas 30-50 % gå till miljörelaterade projekt.

Vid allmänna rådet den 10 december 2001 beslöts

att EU ska fortsätta att stödja Centralasien och att

stödet ska ske i nära samarbete med relevanta inter-

nationella organisationer och finansiella institutioner.

Samtidigt poängterades att effektiviteten är beroende

av att det regionala samarbetet utvecklas.

OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete

i Europa, har missioner i alla de fem länderna i Cen-

tralasien. Missionernas mandat omfattar såväl

mänskliga rättigheter som säkerhetsrelaterade politis-

ka, ekonomiska och miljömässiga aspekter. OSSE har

i samråd med Europeiska unionen och andra interna-

tionella organisationer tagit ett flertal initiativ bl.a.

vad gäller regionens vattenresurser.

Världsbanken, som bidrar till Aral Sea Basin Pro-

gramme, gör insatser i samverkan med bl.a. UNDP

vad gäller dammsäkerheten i regionen för att mildra

effekterna av den fortsatta uttorkningen av Aralsjön.

Detta är ett projekt som bl.a. Sverige stöder.

Sverige arbetar också aktivt inom ramen för för-

beredelserna för världstoppmötet om miljö och håll-

bar utveckling, som kommer att hållas i Johannesburg

i månadsskiftet augusti/september 2002, för att mötet

bl.a. ska bli ett politiskt engagemang på högsta nivå.

Ett önskvärt resultat av toppmötet är en handlingsplan

med konkreta mål och åtgärdsförslag inom några

centrala områden, främst vatten, energi och hälsa,

som är av särskild betydelse för fattigdomsbekämp-

ning.

Gemensamt för insatserna för Aralsjön är att de

har som mål att stödja och utveckla de berörda län-

dernas egen förmåga att hantera frågan.

Vad gäller ön Vozrozhdeniye är tillträde förbju-

det. Experter från USA har i samarbete med myndig-

heterna i Uzbekistan besökt ön. USA har också för-

handlat med de uzbekiska myndigheterna om åtgärder

för att sanera ön. Som en följd av detta slöts den 22

oktober 2001 ett avtal mellan USA och Uzbekistan

om insatser. Hittills har USA allokerat 6 miljoner

dollar för åtgärder med anknytning till Vozrozhdeni-

ye. Kazakstan, som äger en del av ön och som avser

att medverka i saneringen, planerar att sända experter

till USA för utbildning. Mot den bakgrunden finns

det för dagen inga planer för internationella organisa-

tioner att engagera sig i saneringen av ön. Någon

begäran om detta har heller inte framförts av vare sig

Uzbekistan eller Kazakstan.

Från svensk sida följer vi utvecklingen och kom-

mer att fortsätta att verka för samverkan mellan de

olika internationella organisationerna vad gäller in-

satser i och kring Aralsjön.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet JAN O KARLSSON (s): Svar på interpellation 2001/02:444 om Aralsjön (2002-05-21) — PRESS0