Fru talman! Ett flertal gånger har vi moderater
lagt fram förslag om inrättande av en nationell stiftel-
se liknande det engelska National Trust. År 1992
gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen i
det här syftet. Vi moderater står även i dag fast vid
vår uppfattning att en sådan stiftelse skulle kunna
gynna bevarandet av objekt i vårt värdefulla kultur-
arv. Vi vill fortfarande driva den här idén.
I en reservation 2, som jag nu yrkar bifall till, fö-
reslår vi att regeringen får i uppdrag att utreda möj-
ligheterna och förutsättningarna för en sådan stiftelse.
Om det då visar sig att en sådan institution anpassad
till våra svenska förhållanden gagnar det totala beva-
randet av kulturarvet, finns det förhoppningsvis möj-
ligheter att realisera densamma. Därigenom skulle
också tillgängligheten för allmänheten till dessa ob-
jekt öka i väsentlig grad med det system som det
innebär.
Men, fru talman, statlig styrning ska råda. Staten
klarar det mesta bättre än de enskilda människorna.
Man visar tyvärr misstro mot enskilda initiativ och
enskilda människors förmåga och engagemang. Med
en eventuell möjlighet till vissa avdrag och med eko-
nomisk och personlig insats skulle mera kunna göras
för bevarandet av vårt gemensamma arv.
Fru talman! Med assistans av vårt förträffliga
kansli på kulturutskottet har jag i dag fått i min hand
dokumentation om National Trust såväl från svenska
som från engelska källor. Låt mig här notera några få
fakta om denna stiftelse.
Den grundades 1895. Den är oberoende av staten
men får en tredjedel av sina resurser från statliga
fonder. I England, som naturligtvis är ett mycket
större land än Sverige, handhar man i dag 200 histo-
riska hus, 230 trädgårdar och parker och 25 industri-
monument. Man har hand om mer än 240 hektar, och
man är också beredd att bevara 550 miles av kustlin-
jen.
Det här är således till skydd för ständigt bevaran-
de och får också finansiellt stöd.
Fru talman! Så till reservation 3, som jag också
skulle vilja säga ett par ord om. Det är en moderat
reservation. Den gäller ortnamn som inte längre är i
bruk. Här uppmärksammar vi moderater att den nya
digitala karttekniken kan erbjuda nya möjligheter att
bevara och dokumentera alternativa namnformer,
t.ex. gårdsnamn, även om de inte längre är i bruk. På
så sätt blir det smidigt att komplettera de uppgifter
som de vanliga kartorna innehåller.
Vi föreslår att lantmäteriet ska få i uppdrag att
etablera en sådan digital ortsnamnsbank. Vi står en-
samma i reservationen. Men personligen undrar jag
om inte förslaget med tiden i alla fall kommer att
realiseras. Jag tror att det kommer att växa fram un-
derifrån från människorna ute på gårdarna - som både
bor där och är brukare, och kanske också är inflyttade
- som har egen önskan om att kunna behålla de gamla
historiska namnen.
Fru talman! Därmed vill jag än en gång yrka bifall
till reservation 2. Men vi står naturligtvis som vanligt
bakom alla reservationer bakom vilka döljer sig mo-
derata namn.