Herr talman! Jag vill påminna Hugo Hegeland om
att det inte var så väldigt länge sedan som riksdagen
fattade beslut om att man skulle införa
treårsbudgetering för folkbildningen för att just
öka möjligheterna till långsiktig planering, ett
effektivt resursutnyttjande och för att kunna
minska utgifter för administration, osv.
Jag har inte hört att Hugo Hegeland har protesterat
när det gällt att skjuta treårsbudgeteringen i sank,
tvärtom. Jag vill alltså påstå att
statsbidragsgivningen till folkbildningen med den
ryckighet den har -- krisanslag, ordinarie anslag och
osäkerhet -- verkligen har bidragit till att fördyra
saker och ting och till att tvinga fram ytterligare
administrativt arbete och en massa besvär.
Hade det varit så att Hugo Hegeland verkligen
bekymrat sig om växande administration inom
folkbildningen, hade Hugo Hegeland varit för en
treårsbudgetering och varit emot den ryckighet när
det gäller bidragsgivningen som jag så ingående
talade om i mitt anförande. Men det har jag inte
märkt att Hugo Hegeland har varit.