Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1996/97:166 om id- rottens kommersialisering

Statsrådet LEIF BLOMBERG (s), 1997-02-11 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Kommunerna är med i sammanhanget,

och det är väldigt viktigt att de är det. Statens bidrag

direkt till idrottsrörelsen är knappt en halv miljard

kronor. Kommunernas bidrag är nio gånger mer, dvs.

fyra och en halv miljard i både direkta och indirekta

bidrag eller subventioner till rörelsen. Sammanlagt

omsluter idrottsrörelsen ca 12 miljarder kronor. Det

är egenintäkter, Bingolotto och en rad andra finansie-

ringskällor via sponsorer osv. Det är en ganska stor

verksamhet.

Sedan skall jag svara på frågan om statsstöd till

ideell verksamhet kontra att verksamheten går ihop.

Till den ideella verksamheten kan vi utan vidare ge

statsstöd. Det gör vi i dag, och det kan vi göra i mor-

gon. Är det så att man väljer associationsformen ak-

tiebolag för en verksamhet kommer det sannolikt att

vara så att det är förknippat med stora svårigheter,

eller kanske inte ens önskvärt, att ge några bidrag till

den typen av associationsform, dvs. aktiebolaget.

Vi vet att det inte heller går att hur som helst gå in

med subventioner i den typen av verksamhet. Det är

affärsdrivande verksamhet, och det finns regelverk för

detta. Går man ifrån den ideella karaktären lär det nog

vara så att det blir sådana komplikationer som kanske

gör det helt omöjligt att rikta några som helst bidrag

till den typen av verksamhet, oaktat att vinsterna går

till barn- och ungdomsverksamhet, utan vi får kon-

centrera oss på den ideella verksamheten.

Hur detta kommer att se ut och var det kommer att

sluta någonstans vet jag inte. Jag utgår från att utred-

ningen kommer att ta den här frågan som en av de

viktiga frågorna för att se hur idrottsrörelsen skall

finansieras i framtiden och vilka associationsformer

man kan välja, och sedan får man ta en hållning till

detta.

När det gäller frågan om det går att förena bolagi-

sering med ideellt arbete uttryckte jag mig kanske

otydligt. Som människa och individ ser jag det inte

som en bra väg att gå fram bolagiseringsvägen. Men

det är inte en fråga som jag kan lägga mig i, och jag

skall inte lägga mig i den. Däremot kan jag ha den

personliga hållningen, vad det nu kan ha för betydel-

se, att jag tycker att det är en fördel om vi kan slå vakt

om idrottsrörelsen som folkrörelse.

Det är en enorm styrka att ha folkrörelsen idrott.

Det är vår största folkrörelse. Den bör också förbli en

folkrörelse. Idealiteten är enorm i idrottsrörelsen.

Föräldrar och ledare ställer upp både morgnar och

kvällar, dagar och nätter, och gör en fantastisk insats i

socialt arbete, uppfostran och att skapa förebilder av

unga människor som finns i lokalplanet eller blir

stjärnor likt Pernilla Wiberg och Annika Sörenstam,

eller vad de nu heter.

Hela detta spektra är enormt viktigt. I allt väsent-

ligt har det sin grund i att väldigt många människor

har ställt upp och arbetat ideellt. Det är klart att man

går miste om något väldigt väsentligt om man för in

denna verksamhet i bolagsform. Där är vinstgenere-

ringen det väsentliga. Man har en affärsidé, att spela

fotboll så bra som möjligt eller ishockey så bra som

möjligt, och skall tjäna pengar på detta i företagsam-

heten. Det är som vilket annat aktiebolag som helst.

Jag ser också riskerna i att man knoppar av den

ideella verksamheten och ställer sig litet utanför den

demokratiska kontrollen. Aktiebolagsformen är bra på

att komma undan den demokratiska kontrollen, i den

mån det inte finns en lag att följa. Inflytandet över hur

man driver bolaget inom lagens gränser bestäms av

styrelsen. Så är det.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet LEIF BLOMBERG (s): Svar på interpellation 1996/97:166 om id- rottens kommersialisering (1997-02-11) — PRESS0