Herr talman! Mot bakgrund av det jag sade i mitt
första inlägg om karaktären på ESO:s verksamhet och
rapporter är min bedömning naturligtvis att det inte är
min eller regeringens uppgift att genom någon typ av
offentligt ställningstagande eller beslut försöka lägga
locket på i den här diskussionen. Jag tror att det vore
förödande för den fria debatten om jag i egenskap av
statsråd eller regeringen i sin helhet med hjälp av
någon beslutsmakt skulle huta åt de här debattörerna
när det de säger inte passar eller vi inte delar deras
uppfattningar.
Men det vore enligt min mening lika förödande
om jag eller regeringen i sin helhet skulle grunda
någon typ av beslut eller åtgärder rörande fiskerinä-
ringen på en rapport som har karaktären av ett tämli-
gen yvigt debattinlägg. Det är därför min uppfattning
att man inte bör tillmäta rapporten en alltför stor be-
tydelse i den viktiga diskussion vi har att föra om
fiskerinäringen.
Det anges i förordet till rapporten att ett syfte är
att väcka debatt. Det har man onekligen lyckats med.
Rimligen borde också ett syfte vara att man vill bli
tagen på allvar. Det är det mycket tveksamt om man
blir.
Jag tycker att man i rapporten berör många viktiga
frågeställningar och intressanta aspekter som verkli-
gen förtjänar en seriös och ingående diskussion. Men
jag tycker själv inte att rapporten lever upp till den
ambitionen. Jag tycker att namnet Fisk och fusk är
direkt olämpligt. Det finns i rapporten ingen som helst
verifikation eller något belägg för att man kan göra
den kopplingen mellan den här näringen och fusk.
Vad däremot rapporten säger är att som systemet
är utformat skapas det möjligheter till fusk. Det är
naturligtvis en intressant iakttagelse och någonting att
fundera på när vi går in i en diskussion om hur syste-
met för fiskeripolitiken i framtiden skall utformas.
Men det är någonting annat än att påstå att det faktiskt
förekommer fusk.
Jag delar inte uppfattningen i rapporten att fiske
skulle vara en näring där det fuskas i större utsträck-
ning än vad man kan konstatera att det, tyvärr, över
huvud taget i vårt samhälle förekommer att människor
bryter mot regler eller försöker att utnyttja dem. Det
är ingenting specifikt för den näringen.
Jag vill helt kort säga följande till Per Lager. De
frågeställningar han tar upp är av stor betydelse, och
de kommer att bli än viktigare när vi inom en snar
framtid går in i en diskussion om hur den gemensam-
ma fiskeripolitiken skall utformas.
Det är självklart varje fiskares ambition att få en
så bra avsättning som möjligt för det han fiskar, dvs.
hellre ha en inriktning på ett fiske för humankonsum-
tion än ett fiske för foderbruk. Men det förutsätter att
vi humana varelser vill äta fisken. Om vi inte vill det
är ett andrahandsalternativ att avsätta fisken för fo-
derfisk. I ett ekologiskt perspektiv är det inget som
säger att ett foderfiske nödvändigtvis behöver ha
sämre konsekvenser för havsmiljön än ett fiske för
humankonsumtion. Det är ändå oerhört viktigt att
rikta in fisket på en produktion som har ett högt för-
ädlingsvärde, vilket är en fördel för fiskarna själva
men också för förädlingsindustrin och sysselsättning-
en i övrigt i berörda delar av landet.