Fru talman! Claus Zaar har frågat mig vad jag avser
att ta för initiativ mot människosmuggling från
främst Baltikum och Ryssland. Han har även frågat
mig vilka regeländringar jag avser att vidta för att
stoppa inströmningen av asylsökande bosnier med
kroatiska pass.
Jag vill först återigen betona hur upprörande jag
tycker att det är att hänsynslösa personer utnyttjar
andra människors nöd, genom att kräva stora
summor i betalning för att smuggla in asylsökande.
Det är viktigt att ge klara signaler om att Sverige
inte accepterar sådan verksamhet. Det är därför
som regeringen under hösten föreslog skärpta straff
för människosmuggling och ökade möjligheter att
förverka t.ex. båtar som används för sådan
verksamhet. Regeringens förslag ledde till
lagändringar som trädde i kraft den 1 januari i år.
Det är också mycket angeläget att samarbeta med
de baltiska länderna och Ryssland. De nya
demokratierna i öst strävar efter att kunna fungera
som asylländer på lika villkor som de
västeuropeiska staterna. De vill kunna bli
accepterade av världssamfundet och leva upp till
Genèvekonventionens krav. Samtidigt försöker de
bekämpa den kriminalitet som tyvärr har följt i
flyktingskarornas spår, bl.a. maffiagrupper. Sverige
har mycket aktivt verkat för migrationspolitiska
insatser i Baltikum, Ryssland och Östeuropa. Ett
omfattande besöks- och kontaktutbyte har ägt rum
mellan Kulturdepartementet och Invandrarverket
på ena sidan och de baltiska och ryska
migrationsmyndigheterna på den andra. Sverige
har initierat ett formellt diskussionsforum på
statssekreterarnivå för länderna kring Östersjön,
där bl.a. illegal migration diskuteras. Arbetet har
lett till en samlad arbetsplan för mellanstatliga
aktiviteter mot människosmuggling. Därtill har
Kulturdepartementet genom medel från
suveränitetsstödet kunnat erbjuda de estniska
myndigheterna utbildning i och utrustning för
inresekontroll.
Sverige bidrar också till multilaterala insatser i t.ex.
Ryssland genom IOM och UNHCR. Regeringen
har medverkat till att Invandrarverket och
Utlänningsnämnden kan skicka ut personal som
förstärkning vid UNHCR:s kontor i Moskva, där
två personer bistår i arbetet att registrera
flyktingar.
I alla våra kontakter med Baltikum och Ryssland
påtalar vi att vi anser att dessa länder bör
underteckna och tillämpa Genèvekonventionen om
flyktingars rättsliga ställning. I dagsläget har
Ryssland undertecknat konventionen, men man
har varken resurser eller adekvat lagstiftning för att
tillämpa den, medan de baltiska staterna inte har
undertecknat konventionen ännu.
Det är riktigt att en del av dem som söker asyl gör
detta inne i landet. En del av dessa hör till grupper
som kan resa in utan visering eller som har visering
för t.ex. besök. Det går därför inte att dra den
slutsatsen att alla som söker asyl först efter en tid i
landet tagit sig in illegalt. Polisen är uppmärksam
på problemen och samarbetar med
Invandrarverket i försök att stävja illegal
invandring. Att det ändå går att ta sig in i landet
illegalt är oundvikligt om vi vill fortsätta att ha
relativt öppna gränser mot våra nordiska
grannländer.
Claus Zaars påstående om att asylsökande i Sverige
skulle få ekonomiska bidrag här med vilka de kan
betala lån som de tagit för att smugglas till Sverige,
anser jag vara orimligt. De bidrag asylsökande får
till sin försörjning är knappast tillräckliga för att
betala av stora lån. Vad gäller socialhjälp för
invandrare som får stanna i Sverige gäller liksom
för svenska medborgare att man kan få bidrag för
att klara sitt uppehälle om man inte kan försörja sig
på annat sätt.
Slutligen, vad avser asylsökande bosnier med
kroatiska pass, har Invandrarverket nyligen lämnat
över ett par sådana ärenden till regeringen för
prövning. Regeringen bereder för närvarande
dessa ärenden. Jag vill påpeka att samtliga
asylsökande naturligtvis har rätt att få sin ansökan
prövad individuellt.