Herr talman! Det är inte alltid så att ju snabbare man kör desto större utsläpp. Det är lite mer som ingår i den här processen. Det handlar mycket mer om körsätt. Man pratar om eko-driving eller sparsam körning. Det handlar om hur mycket man bromsar in, hur mycket man planerar sitt körsätt, tittar lite mer framåt så att man undviker att bromsa in och höja hastigheten hela tiden. Det är det som framför allt ökar bränsleförbrukningen.
Vi har infört nya intervall för hastighetsgränserna, nämligen från 30 till 120 kilometer i timmen. Åtgärder som den här syftar självklart till att spara liv. Det beräknas att ungefär 10 till 15 liv kan sparas per år. Tanken är att om man som förare upplever att hastighetsgränsen baseras på vägstandard, hur vägen är utformad, och på den trafiksäkerhetsnivå som man uppskattar finns på vägen så finns det större möjlighet att föraren tar beslutet att hålla den här hastighetsgränsen. Ökar man acceptansen och förståelsen för hastighetsgränsen, eller för övrigt för andra trafikregler, finns det mycket stor chans att folk också lever upp till de här kraven.
Jag tycker att det är en mycket viktig aspekt i det fortsatta arbetet att hitta sådana moment och sådana regler som just nu är mer problematiska och som vi kan förbättra så att människor kan leva upp till trafikreglerna. På så sätt kan vi spara liv.