Fru talman! Det föreliggande betänkandet har vi
på riksdagens bord med anledning av kringgående av
de regler som finns. I Vänsterpartiet anser vi att alla
ska behandlas lika och att regler ska gäller lika för
alla. Nu har det visat sig att de regler som finns kan
kringgås framför allt av dem som har mycket pengar
och mycket kapital. De kan genom olika bolagsbild-
ningar kringgå den lagstiftning som finns. Då är det
ganska naturligt att man täpper till de möjligheterna
till kringgående.
Jag instämmer i det som Per-Olof Svensson sade,
att det hade varit bra om 3:12- utredningen hade varit
klar. Jag läser i reservationen från de fyra partierna
m, kd, c och fp. Det de skriver i reservationen är
följande:
"Vi föreslår därför att riksdagen avslår proposi-
tionen i denna del." Vill man inte ha likformighet, att
alla ska behandlas lika i regelsystemen, ska man
naturligtvis avslå propositionen. Om man tycker att
storleken på plånboken eller möjligheter att anlita
skattejurister och bilda bolag för att på det sättet
kringgå det är okej, då ska man avslå propositionen.
Men som sagt har vi en annan uppfattning.
"Vidare bör riksdagen tillkännage till regeringen
att den bör arbeta skyndsamt med ett förslag om re-
formerade skatteregler som är ägnat att stimulera
tillväxt och nyföretagande bland mindre och medel-
stora företag. Utgångspunkten för en reform bör vara
att delägare i fåmansföretag skall beskattas på samma
sätt som delägare i icke fåmansägda företag." skriver
reservanterna. Sedan kommer man till principen. Det
är första gången jag läser detta hos moderaterna och
kristdemokraterna. Sist vi hade en debatt stod det i
reservationen från moderaterna och kristdemokrater-
na att man skulle slopa 3:12-reglerna, ta bort dem.
Men nu är det nyanserat. Nu inser man tydligen att
det behövs någon form av klyvningsregler.
Vi har lanserat samma modell med den lilla skill-
naden att vi tror att det kan bli nödvändigt att ha tak.
Där tror jag att vi har samma uppfattning som Företa-
garnas riksorganisation, som anser att man inte kan ta
över hela utrymmet och beskatta under kapital, utan
det måste finnas ett visst spann.
Så ställer man oss inför: Upp till bevis. Men jag
vet inte vad det är som ska bevisas. Precis det som ni
skriver i reservationen sker ju. Man håller på och
utreder 3:12-reglerna. Man kan inte bara komma
tillbaka - om vi skulle bifalla detta - på nyåret med
en färdig lagstiftning. Utredaren har haft vissa pro-
blem med reglerna och hur klyvningsregeln ska fun-
gera. Att bifalla denna reservation innebär ingen som
helst förändring i förhållande till det arbete som i dag
pågår inom regeringen.
Den aktuella problematiken med pomperipossaef-
fekten är vi fullkomligt medvetna om. Jag antar att
det pågår någon form av arbete någonstans för att
komma fram till en lösning. Och lösningen är i så fall
naturligtvis att omvandla tjänsteinkomster till kapital
så att man får kvitta dem mot kapital. Då löser man
den problematiken, och då förlorar de här bara allt de
har satsat och satt in, men de behöver inte betala skatt
på förlusten. Det vore väl en ganska rimlig avväg-
ning. Om man kan komma fram till en sådan lösning
och om det då inte skapas möjligheter till skatteplane-
ring osv., tror jag att en sådan lagstiftning kan ge-
nomföras retroaktivt. Det bedömer jag som fullt möj-
ligt.
Det var roligt att höra Kenneth Lantz som säger
att vi inte ska ha ett skattesystem som innebär att man
är tvingad att anlita skattejurister. Men ni har själva
varit med och infört expansionsmedel, räntefördel-
ningsblanketter osv. som företagarna i dag inte klarar
av själva. Vill man skapa samma beskattning för
olika typer av juridiska företagsformer får man pro-
blem med en svår lagstiftning. Det vore bra om man i
stället kunde acceptera att aktiebolagen har en form
av beskattningsregler, enskilda firmor och handels-
bolag en annan och att de inte hela tiden ska likstäl-
las. Det finns fördelar med olika företagsformer. Man
väljer enskild firma av vissa skäl, på grund av enkel-
het osv.
Den här debatten får vi nog återkomma till. Om
reservationen skulle bifallas blir det som sagt ingen
som helst förändring i det arbete som pågår inom
Regeringskansliet. Det är oerhört viktigt, när det
kommer ett förslag på riksdagens bord och när man
skriver proposition på detta, att frågan är riktigt ut-
redd.
Som jag sade förut beklagar jag att utredaren inte
har varit klar tidigare, men nu hoppas jag att utred-
ningen kommer den 31 maj. Problematiken med
pomperipossa kan nog brytas loss om viljan finns. Jag
hoppas att vi kommer att få se något agerande från
regeringen i den frågan.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.