Fru talman och alla andra som lyssnar! Vi är en trogen skara här inne. Jag hoppas att några fler lyssnar på sina rum eller tittar på webbsändningen.
I dag behandlar vi ett omfattande betänkande som behandlar 74 motioner och 92 yrkanden. Det var rätt saftigt att gå igenom. Det är ett stort område med många frågor som engagerar mig, men jag tänkte fokusera på de områden som ligger mig allra närmast.
Jag börjar med kvinnors företagande. Det handlar om tillväxt men också om att öka möjligheterna för kvinnor. Det handlar om makt, ekonomi, möjlighet att göra karriär och i förlängningen ett mer jämställt samhälle.
Alliansregeringens insatser har syftat till att göra det enkelt, självklart och mer lönsamt att starta och driva företag. Allt fler kvinnor och män, från ungdomar till pensionärer, ska se företagande som ett självklart val.
Fler företag ska utvecklas, växa och anställa fler. Fler jobb skapas genom entreprenörskap. Det är enbart när fler kvinnor och män utvecklar sina affärsidéer och kan och vågar utveckla sina företag som fler jobb skapas.
Jämställdhet har ju ett brett politiskt stöd i vårt land. Sverige brukar i vissa sammanhang lyftas fram som ett av världens mest jämställda länder, men vi har fortfarande långt kvar till jämställdhet i praktiken. En lång tid av socialdemokratiskt styre i Sverige har satt sin prägel på jämställdhetsdebatten. Lösningarna för ökad jämställdhet har många gånger utgått från en vänsterorienterad socialistisk grundsyn. Det har handlat om olika former av kvotering, och man har utgått från kollektiva lösningar. Vissa saker har varit bra och lett till ökad jämställdhet, men det är fortfarande alldeles för stora skillnader mellan män och kvinnor, inte minst när det gäller makt och ekonomi.
På 1970-talet, när jag var liten, var min mamma hemmafru precis som många andra kvinnor. Jag var sex år när hon började yrkesarbeta. Ett naturligt val för henne och många andra hemmafruar var den offentliga sektorn och skola, vård och omsorg. Det var bra eftersom man kunde börja arbeta professionellt. Problemet var att man hade bara en arbetsgivare, vilket innebar att lönerna var ganska låga. Den pension som hon kvitterar ut i dag är minst lika dålig, kan jag intyga. Många av dessa kvinnor har arbetat väldigt hårt med
en
arbetsgivare, låga löner och i slutändan, som tack, en låg pension. Det är inte jämställdhet. Därför är jag glad att alliansregeringen nu har skapat möjlighet för fler kvinnor och män att starta företag inom området skola, vård och omsorg. Det är också bra för brukarna att kunna välja utförare.
Företagande kvinnor nyttjar i betydligt lägre utsträckning än män statliga stöd och statliga lånemöjligheter. Av Almis totala låneutbud gick år 2008 8 procent till företag som leds av kvinnor och 15 procent till företag som leds av kvinnor och män gemensamt. Av den stödform som är populärast bland företagande kvinnor, Almis mikrolån, gick 49 procent till kvinnor 2009.
Hur har det gått med utvecklingen? Ger alla insatser resultat? Ja, resultaten är ganska goda. Allt fler kvinnor kan i dag använda sitt yrkeskunnande inom offentlig sektor för att starta egna företag. Många vittnar om hur RUT-reformen har underlättat deras karriärmöjligheter som företagare.
Sedan 2006 har antalet företagande kvinnor ökat med mer än 10 procent. I dag är var tredje nyföretagare kvinna. Den högsta andelen företagande kvinnor finns inom sektorerna vård, omsorg och service. Där är nästan 60 procent av alla nyföretagare kvinnor.
Ett annat område som jag tycker är viktigt att lyfta fram är ungdomar och företagande. Snart är det sommar och många ungdomar får en välbehövlig sommarledighet efter ett långt år med skolarbete eller jobb. Den som har studerat klart funderar säkert en hel del på hur framtiden kommer att se ut. Vi vet att allt fler ungdomar är intresserade av att starta företag. Tack vare regeringen och Centerpartiet har vi nu en strategi för entreprenörskap i skolan. Vi vill att det ska vara lika naturligt att starta företag som att bli anställd. Aldrig förr har så många under 25 år startat företag som nu. Nästan 20 000 gymnasieelever driver företag inom ramen för Ung Företagsamhet. Vid årsskiftet fanns det 14 200 företagare i åldern 15-24 år. Det är en ökning med 3 300 företagare, eller 30 procent, jämfört med samma månad 2006.
Som centerpartist anser jag att eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att vi ska nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta vara på de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Häromdagen presenterades ytterligare en satsning på entreprenörskap på högskolor och universitet - 4 miljoner extra ska gå till Drivhuset och Student Business Challenge. Den satsningen är en av regeringens extra satsningar på entreprenörskap i skolan som totalt omfattar 60 miljoner kronor under perioden 2011-2014.
Fru talman! Liselott Hagberg talade en del om turistnäringen. Precis som hon påpekade har den allt större betydelse för Sveriges välstånd. Det är en växande näring med många små och medelstora företag runt om i landet. Precis som Liselott Hagberg nämnde sysselsätter de företagen ungefär 160 000 årsanställda; det är inte så dåligt. Det är en bransch som är duktig på att anställa unga och ta vara på personer med utländsk bakgrund. Med en omsättning på nästan 252 miljarder kronor och ett exportvärde, som man mäter i utländska besökares konsumtion i Sverige, som uppgår till nästan 94 miljarder. Det är mer än det samlade exportvärdet för järn, stål och svenska personbilar. Det är rent fantastiska siffror som är värda att lyfta fram. Turistnäringen är en av våra nya basnäringar.
World Economic Forum har rankat Sverige som nummer fem i världen när det gäller potentialen för utveckling av turism. De områden som särskilt lyfts fram är hållbar utveckling och kulturella värden. Det gläder mig att se den strategi som Svensk Turism har tagit fram i samarbete med många aktörer inom turistnäringen. Näringens vision är att fördubbla omsättningen i turistbranschen på tio år. För att nå det högt ställda målet krävs samarbete mellan flera olika aktörer. Liselott Hagberg och Ingela Nylund Watz har redan talat om Visit Sweden och den satsning som regeringen gör där. Vi är nog överens om att man ska satsa på den här branschen och på att marknadsföra Sverige utomlands, men vi är kanske inte alltid överens om hur mycket vi ska satsa.
Utöver det arbetet jobbar regeringen med att förbättra och anpassa det generella näringslivsklimatet. Som jag sade tidigare ska det vara enkelt, självklart och lönsamt att starta och driva företag. Vi har snarare olika ingångar när det gäller landsbygdspolitiken. Det handlar om att skapa bra grundförutsättningar för landsbygdens tillväxt. Grunden för det är en bra företagspolitik. Vi har sänkt skatterna för företagen med 50 miljarder. Det är klart att det spelar roll. Småföretagen är ju grunden med nya tjänsteföretag, turistföretag och andra.
Fru talman! Många av de generella åtgärderna som skatter, företagsfinansiering, regelförenkling och framtagning av en ny innovationsstrategi har givetvis stor betydelse även för turistföretagen. En generell åtgärd som har fått stor betydelse för företagen inom turistsektorn är halveringen av arbetsgivaravgiften för ungdomar upp till 26 år. Enligt beräkningar från Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare innebär det minskade kostnader för branschen med ungefär en miljard kronor. Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster är en annan skattesänkning som vi vet är efterfrågad av många företag inom turistbranschen. Regeringen utreder för närvarande möjligheten att sänka momsen på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent.
Jag tror att turismen innebär stora möjligheter för landsbygden. Jag har själv jobbat med mat och turism. Det handlade om att marknadsföra ett specifikt område, Ostriket, med hjälp av varumärket Västerbottensost som ni säkert alla känner till. När jag började jobba med Ostriket åkte vi till Käsestrasse i österrikiska alperna för att få inspiration. Vi åkte till en bonde, herr Meltzer. Han hade tolv kor och arbetade tillsammans med andra bönder i ett kooperativ för att sälja mjölk och ost. Han hade också en turistnäring. Han tog emot turister som fick tillverka sin egen ost på gården, och de fick äta lokala specialiteter. Av vassla gjorde han skönhetsprodukter som han sålde på gården och via tv-shop.
Jag åkte också till underbara Jämtland och Skärvången som gör delikatessost. Man tar emot turister på visning och ostbuffé. Har ni inte varit där vill jag passa på att marknadsföra det.
Vi har stor potential i Sverige. Jag skulle vilja säga att vi tillsammans kan kraftsamla och göra Sverige till ett av Europas mest attraktiva besöksmål.