Fru talman! Det låter alltid så bra i början. Detta är jätteviktigt och man ska ta det på allra största allvar, sägs det. Men sedan slutar det alltid med: Men det är inte vetenskapligt belagt, och vi behöver inte utreda det, för det finns redan så många som utreder det.
Problemet är när det är samma som utreder samma sak hela tiden och man inte lyfter blicken och tittar på annat. Det finns mycket annan forskning på detta område. Men det är kanske inte den forskningen som vi i huvudsak lyssnar på. Det finns forskning från många andra länder också. Jag har läst väldigt många forskningsrapporter. Men för att få veta att de finns måste man kanske gå till Elöverkänsligas Riksförbund, för de vet vad det finns för forskning, också den forskning som jag pratade om, den som nästan blir förlöjligad många gånger.
Det som vi skulle vilja med en kommission är att få en mycket bredare blick över frågan om de elöverkänsligas ohälsa, en översyn som inte bara inriktar sig på att studera det som man redan studerar och där man redan har visat att det inte leder till det eller det. Det finns så mycket annat inom det här området, men det har stoppats under väldigt lång tid.
Jag skulle vilja att vi bestämde oss för att inrätta en kommission för att ge de elöverkänsliga en rimlig chans att föra fram sina synpunkter på ett vettigt sätt. Som det är i dag är de inte trodda. De blir oftast utskrattade.