Fru talman! Jag ska glädja Lars Ohly med att säga att vi har en regering som tar dessa frågor på allvar. Det är också därför som vi med glädje kan vänta in en skrivelse eller en proposition utifrån Erik Amnås utredning, som precis nu har fått in ungefär hundra remissvar. Där belyses folkbildningen, inte minst utifrån detta med hur vi bättre ska utvärdera och hur vi bättre ska lyfta fram folkbildningens betydelse i samhället. Nästa vecka blir det en dragning för ministern, och till hösten kommer det förhoppningsvis en mycket bra proposition eller skrivelse i frågan.
Det har visat att det finns ett stort engagemang för folkbildning, och det kan man också säga när man tittar på budgeten. 3 ½ miljard i statens budget för folkbildning är inte något att förakta.
Jag kommer i mitt anförande framför allt att fokusera på folkbildning eftersom jag har en kollega som senare kommer att ta upp idrottsfrågorna och de övriga frågorna. Jag tror att vi i stora delar är rörande överens om att folkbildningen är en viktig del av vårt samhälle och också har en historia som är väldigt tydlig där man har spelat en roll som är unik i Sverige. Både studieförbund och folkhögskolor har spelat och spelar en viktig roll.
Det är också därför regeringen har satsat och fortsätter satsa på extra platser på folkhögskolorna. Jag delar dock Lars Ohlys oro när det gäller ersättningsmodellen för studieförbund och folkhögskolor som gör det svårt för nya att ta sig in. Det ersättningssystem som finns i dag gynnar till viss del dem som redan finns och som har funnits länge. Här tror jag att man behöver tänka om och tänka till. Det är också något som Erik Amnå har berört i sin utredning: Utredningssystemet behöver man fundera vidare på.
Alla som känner de här frågorna väl vet också att det är Folkbildningsrådets styrelse som antar ersättningsmodellerna. Låt oss gemensamt fortsätta att bevaka de frågorna och släppa in så många nya skolor som möjligt. Detta är en egen skolform, och det är en skolform som jag ofta brukar säga är en av de första friskolorna, för man har möjlighet att bestämma bra mycket mer själv än vad andra skolor kan i dagens Sverige.
Också studiecirklarna har stor betydelse i samhället. Jag tittade på siffror för ett tag sedan som visar att det skiljer 82 år mellan den yngste och den äldste deltagaren i våra studiecirklar. Det är imponerande. Det finns 95-åringar som går i studiecirklar.
Detta är viktigt och värdefullt att lyfta fram, och det är kanske också viktigt att besöka olika studiecirklar som finns runt om i samhället.
Det finns många utvärderingar som också beskriver den personliga utvecklingen, den demokratiska utvecklingen och viljan att ta mer plats i samhället när man har haft möjlighet att ta del av folkbildningen. Men det finns också ett ökat engagemang inom kulturlivet, och vi vet att en stor del av kulturen sker i folkbildningssammanhang.
De 150 folkhögskolor vi har, varav 107 är rörelsedrivna, har också stor betydelse. Vi ser att tremånadersutbildningarna för arbetslösa ungdomar har varit en väldigt bra satsning från regeringen. Här ser vi en fortsättning, och vi vill också diskutera en förlängning av detta. De har ju nu genom 1 000 särskilda platser fått möjlighet att få en längre utbildning på folkhögskola. Det är ett viktigt steg i arbetet med att minska utanförskapet.
Också kulturen har en viktig roll i att minska utanförskapet. Jag pratade med Botkyrkas Subtopia alldeles nyss om vad som händer där ute. Det är givet att det arbete som sker med inte minst integration och mångkulturella verksamheter har betydelse för alla, inte minst för våra ungdomar.
Därför blir jag bekymrad när jag hör att det finns de som vill ta bort anslagen för mångkulturellt arbete i folkbildningen. Det vore att gå helt fel väg, och det vore också att kanske till och med skapa större problem än vi ser nu.
Herr talman! Regeringen har förutom satsningen på 60 miljoner som jag har talat om och de 1 000 platser som nu har tillkommit också lyft fram vikten av att kvalitetssäkra folkbildningen. Folkbildningsrådet har en expertgrupp. Vi jobbar med uppföljning och utvärdering, men Erik Amnås utredning kommer som jag sade också att leda till en fortsatt diskussion om var utvärderingsansvaret ska ligga och hur det kan bli ännu bättre.
Det finns också diskussioner och motioner som handlar om hur man ska kunna kräva tillbaka anslag om saker och ting går fel och hur man kan ha en bättre kontroll. Här är det tydligt att Folkbildningsrådet har tagit beslut om att kräva tillbaka anslag om man inte följer statsbidragets regelverk eller om man till exempel lämnar oriktiga uppgifter.
Det finns alltså flera viktiga saker att nämna när det gäller detta. Jag vill avsluta med att kommentera de motioner som finns i betänkandet. Det är flera motioner som anses delvis tillgodosedda, och det beror just på att det sker mycket positivt arbete på de här områdena. Jag tror inte att de olika oppositionspartierna behöver vara oroliga för att vi inte vill göra ännu mer, för det är precis detta vi redan har pekat ut. Det kommer mer inom detta område, och det kommer också att följas av mer pengar.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
I detta anförande instämde Peter Jutterström (M).