Fru talman! Inga Berggren har mot bakgrund av
förslaget om fortsatta insatser för att stödja omstruk-
tureringen av kommunala bostadsföretag som reger-
ingen lade fram i propositionen Allmännyttiga bo-
stadsföretag frågat mig
- vilka initiativ som togs för att utreda konsekven-
serna av riktade stöd till kommunala bolag innan
propositionen lades fram,
- vad jag avser göra för att förhindra snedvriden
konkurrens samt
- vad jag avser göra för att utreda hur de stöd som
tas upp i propositionen är förenliga med EU:s
konkurrensregler.
Inga Berggren hävdar i sin interpellation att för-
slagen i propositionen Allmännyttiga bostadsföretag
har väckt mycket kritik. Hon tar specifikt upp den
snedvridande effekt förslagen skulle ha på konkurren-
sen.
Jag vill inledningsvis säga att regeringen är myck-
et bekymrad när det gäller konkurrensproblemen, inte
minst på bygg- och bostadsmarknaden. Mot bakgrund
av bl.a. dålig konkurrens och det fusk och slarv som
under den senaste tiden avslöjats inom bygg- och
anläggningsbranschen beslutade regeringen nyligen
att tillsätta en kommission som särskilt ska fokusera
på kostnader, kvalitet och konkurrens i byggsektorn.
Regeringen fattade även nyligen beslut om en propo-
sition för att effektivisera kampen mot karteller och
göra det lättare att avslöja och lagföra företag som
ingår i olagliga karteller. Detta är bara exempel på det
arbete som regeringen bedriver för att förbättra kon-
kurrensen.
Jag vill dessutom påminna om den situation som
påkallat förslagen i propositionen. Den regionala
utveckling vi har - och har haft under en lång tid -
med en kraftig befolkningsminskning i stora delar av
landet, ger oerhört allvarliga konsekvenser på många
ställen. Kommuner som har tagit ett stort ansvar för
att trygga bostadsförsörjningen under de expansiva
sextio- och sjuttiotalen, inte sällan för att svara upp
mot de krav som den lokala industrin har ställt, får nu
problem att klara av den grundläggande välfärden för
medborgarna som en följd av tomma lägenheter i det
kommunala bostadsbolaget. De åtgärder vi har före-
slagit handlar också om stöd till kommunerna, inte
direkt till bostadsbolagen.
Naturligtvis kan även andra än de kommunala bo-
stadsbolagen ha problem. Regeringen är - och har
varit - beredd att ta ett stort ansvar för att bostads-
marknaderna och finansieringssystemen ska fungera.
Under bank- och fastighetskrisen på 90-talet gjorde
staten oerhört kraftfulla insatser som riktades till den
privata sektorn. Kommunerna, och de kommunala
bostadsföretagen, fick då ingen assistans. Mot dessa
insatser gjordes inga invändningar om snedvriden
konkurrens.
Fru talman! Regeringen har inte saknat kunskap
om behovet och de möjliga konsekvenserna av insat-
ser för att hjälpa de kommuner och bostadsbolag som
har den mest prekära situationen. Bostadsdelegatio-
nen har genom ett mycket gediget arbete analyserat
situationen i ett stort antal kommuner och träffat avtal
om rekonstruktionsåtgärder och ekonomiskt stöd i 39
fall. De åtgärder som avtalats om har i samtliga fall
krävt stora men nödvändiga uppoffringar från kom-
munerna. Jag vågar påstå att åtgärderna mötts med
stor respekt och förståelse från de olika parterna på
bostadsmarknaderna lokalt.
Denna bild bekräftades också på det möte i Fi-
nansdepartementet som Inga Berggren refererar till. I
och för sig framfördes även där farhågor att stöd av
detta slag skulle kunna komma att snedvrida konkur-
rensen. Sveriges Fastighetsägareförbund bekräftade
dock att de insatser som Bostadsdelegationen gjort
inte hade haft någon sådan snedvridande effekt.
Bankföreningen välkomnade stödet, eftersom sådana
insatser kan leda till att "den känsliga balansen mel-
lan tillgång och efterfrågan på bostads- och fastig-
hetsmarknaden kan återställas".
Konkurrensverket slår i ett skriftligt yttrande till
mötet fast att verket inte har några synpunkter på
förslagen om fortsatt stöd till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag. Regeringen ska naturligt-
vis säkerställa att även det fortsatta arbetet med att
stödja omstruktureringen av de kommunala bostads-
företagen genomförs på ett ansvarsfullt och nyanserat
sätt, så att insatserna bidrar till att skapa sunda och
långsiktigt hållbara förhållanden på marknaderna
lokalt.
När det gäller frågan om förhållandet till EU:s
konkurrens- och statsstödsregler kan jag bara konsta-
tera att regeringen självklart hörsammar de regelverk
som ställts upp av EU inom de områden som träffas
av reglerna. Regeringens bedömning är dock att bo-
stadspolitiken primärt är en nationell angelägenhet,
som inte står i konflikt med den gemensamma mark-
naden.