Mervärdesskatt

Herr talman! Intresset för mervärdesbeskattningen

är uppenbarligen stort - dock kanske inte i kväll.

Dagens betänkande behandlar ett trettiotal motioner

från allmänna motionstiden, och de spänner över allt

från sopvaruhus till gallerier. Det råder sannerligen

ingen brist på kreativitet bland riksdagens ledamöter,

och flera av idéerna är mycket intressanta. Att de trots

det inte har vunnit gehör i utskottet beror i många fall

på att frågorna kommer upp i propositioner under

våren eller alternativt är under utredning. Motionärer-

na har helt enkelt varit för sent ute.

I några motioner framkommer det också att det

finns en övertro på vad som kan uträttas med en för-

ändring av momsen. Ett avslag på en sådan motion

innebär oftast att idén hör hemma i ett annat utskott,

att förändringen bör ske med andra verktyg.

Av naturliga skäl kan jag inte kommentera samtli-

ga motioner eller ens alla de tolv reservationerna, men

jag vill gärna göra några övergripande kommentarer

till att börja med.

För det första: Ordet "finansiering" nämns inte i

oppositionens förslag, utom i ett fall, där kd vill läm-

na över ansvaret till regeringen och menar att rege-

ringen inte torde ha några svårigheter att finna ett

lämpligt sätt att betala kd:s kalas på. Ja, herr talman,

jag antar att det är lättare att vara spendersam när man

själv slipper föreslå vad som skall skäras ned.

För det andra: En vanligt förekommande argumen-

tation i reservationerna är att betona det behjärtans-

värda i en verksamhet och att momsen - just därför -

bör sänkas. Detta är naturligtvis ett sätt att grovt för-

enkla verkligheten. Ett nej till sänkt momssats på t.ex.

böcker innebär självklart inte att Socialdemokraterna

inte tycker att litteratur är viktigt. Nej, låt oss höja

debattnivån litet grand!

Ett sista övergripande drag i reservationerna som

jag vill nämna är att där ofta hänvisas till EU:s moms-

regler. Sedan vårt land gick med i den s.k. gemenska-

pen har vi haft anledning att ha ett ganska stort antal

momsdebatter här i kammaren, eftersom medlemska-

pet har medfört krav på harmonisering av lagstift-

ningen. I stort sett varje debatt har framför allt Mode-

raterna anklagat majoriteten för överanpassning till

EU:s momsdirektiv. Det har då naturligtvis handlat

om specifika frågor, där högern har önskat en annan

lösning. Ville jag så skulle jag i dag kunna svara en

del reservanter med att deras argument tyder på över-

anpassning. Men jag vill, som sagt var, herr talman,

höja debattnivån.

En viktig princip i arbetet med skattelagstiftningen

är att försöka undvika att bygga in gränsdragnings-

problem. Denna insikt bör vi kunna förvänta oss av

ledamöterna i riksdagens skatteutskott. Tyvärr har

Miljöpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas

representanter temporärt förträngt denna kunskap när

de nu yrkar sänkt moms på djurparker. Moderaterna

har däremot insikten i behåll och yrkar sänkt moms på

både djurparker och nöjesparker. Deras förslag är

därmed det tekniskt rimliga, det som skulle uppfattas

som rättvist av branschens aktörer och som skulle

kunna fungera administrativt. Men problemet med

denna lösning är att den är dyr, tyvärr alldeles för dyr.

Djur- och nöjesparkernas verksamheter är viktiga

och värdefulla ur många synvinklar - också jag kan

använda ordet "behjärtansvärda". Men vad skall vi

skära ned på för att kunna finansiera den föreslagna

momssänkningen? Visst hade det varit trevligt att

kunna medverka till att sänka priset på inträdesbiljet-

terna, men vi är alla här mer eller mindre medvetna

om att vi måste prioritera. Vi socialdemokrater anser

att ett höjt barnbidrag är till större nytta för barnfamil-

jerna.

Att välja det andra alternativet, dvs. att sänka

momsen bara på djurparkerna, kostar förvisso betyd-

ligt mindre, men konsekvensen blir inbyggda gräns-

dragningsproblem och risker för orättvisa. Medlem-

skap i en organisation för "djurarters bevarande" eller

vad det kan heta skulle kanske fungera som kriterium

i dag, men hur många organisationer finns det då inte

om några år med olika behjärtansvärda målsättningar?

Nästan alla parker har blandad verksamhet. Förlorar

då djurparken sin skattestatus om den köper in en

karusell till? Vi skall inte med vett och vilja lägga på

våra skattemyndigheter dessa orimliga kontroll-

problem.

Samma problematik hamnar vi i när vi diskuterar

sänkt bokmoms. Kristdemokraterna förordar ju att

man enbart skall sänka momsen på barnböcker. Men

vad är då en barnbok, en ungdomsbok och en vuxen-

bok? Först blir svaren givna, men går vi sedan in på

enskildheter börjar svårigheterna och blir gränsdrag-

ningsproblematiken uppenbar. Subjektiva bedöm-

ningar blir förhärskande. Nog anser väl också kd att

skattemyndigheterna och kammarätterna skall syssla

med annat än att klassificera litteratur?

Tekniskt sett är Miljöpartiets förslag mycket bätt-

re, dvs. att sänka momsen på all litteratur. Men det

kostar åtminstone 600 miljoner per år om vi väljer

Ronny Korsbergs föreslagna skattesats. Det är väldigt

mycket pengar!

Låt oss avvakta resultaten av Litteraturutredning-

ens förslag. En förlagsstruktur som blir alltmer kon-

centrerad och med därtill hörande risker för kvali-

tetsutarmning är allvarliga tendenser. Men om vi

sänkte bokmomsen nu skulle inte bara de små, kvali-

tetsinriktade förlagen gynnas. Kanske skulle denna

åtgärd i stället rent av påskynda den negativa spiralen

och göra de stora ännu större. Jag sitter inte inne med

svaren, och det tror jag inte heller att Miljöpartiets

representant gör. Att avvakta måste vara det enda

rimliga.

I höstas fattade riksdagen beslut om näringsidka-

res avdragsrätt för förlust av pengar vid brott. Riksda-

gen avvisade då samtidigt ett förslag om att företagen

skulle slippa betala in moms på stulna inkomster.

Folkpartiet reserverade sig mot det sistnämnda, men

inte Moderaterna. Den här gången är det tvärtom. Nu

reserverar sig moderaterna, men inte folkpartisterna.

Majoritetens inställning har däremot inte svängt,

eftersom ingenting är förändrat i sak. Det är fortfa-

rande så, att en momsbefrielse skulle strida mot de

grundläggande principerna för mervärdesskatt. Skat-

teplikten inträder ju när omsättning sker. I konsekvens

härmed minskas beskattningsunderlaget vid s.k. kund-

förluster eller om det är varulagret i stället för kassa-

innehållet som blivit stulet.

När vi socialdemokrater inledde budgetsaneringen

sade vi att bördorna måste bäras så rättvist det bara

låter sig göras. Alla har måst vara med: pensionärer,

sjuka, arbetslösa, barnfamiljer, rika och fattiga - alla.

Företagen kunde rimligen inte lämnas utanför. Att

förändra momsredovisningsperioderna var ett led i

budgetsaneringen.

Nu när statsfinanserna är starkare och vi har kun-

nat satsa på olika grupper har företagen inte blivit

lottlösa. Momsredovisningsperioderna är åter fram-

flyttade något, och administrationen har förenklats

framför allt för de små företagen.

Många småföretagares utsagor vittnar om att dessa

förändringar har givit positiva resultat. Ibland verkar

det nästan som om momsinbetalningen är ett problem

för de borgerliga politikerna och inte för företagarna.

Det är förmodligen så, att företagarna ser till hela

situationen. De är ju så att säga inte utskottsindelade.

De uppskattar det låga ränteläget och bristen på

inflationstendenser. De minns att sjuklöneperioden

har halverats, att arbetsgivaravgifterna har satts ned,

att avdragsrätt för organisationskostnader införts och

att förenklingar i regelverken sker successivt. Dess-

utom kommer det nu under våren ett förslag från

regeringen om gruppregistrering för mervärdesskatt.

Vård, omsorg och skola prioriterar vi socialdemo-

krater alltid. De satsningarna kommer faktiskt också

de enskilda företagarna till del.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till

hemställan i skatteutskottets betänkande och avslag på

samtliga reservationer.