Herr talman! Vi ska nu behandla näringsutskottets årliga betänkande om handelspolitik. I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden 2012, sammanlagt 39 motionsyrkanden behandlas, och i betänkandet finns elva reservationer.
Herr talman! Sverige är en liten exportberoende nation. Exporten är navet för vårt välstånd och vår välfärd. Den svenska industrin utgör ryggraden för den svenska exporten. Det bör dock i detta sammanhang understrykas att små och medelstora företag också är viktiga, och blir allt viktigare, för exporten. Särskilt gäller det de kreativa näringarna. Ett bra exempel på det är det svenska musikundret, men det finns naturligtvis fler. Trots att Sverige är ett litet land är vi världsledande inom några områden, inte minst gäller det den så kallade cleantechbranschen.
Men man får aldrig glömma när man talar om handelspolitik att den även omfattar import och investeringsfrämjande. Det bör noteras att exempelvis en Volvobil som går på export oftast består av delar som tidigare importerats, och naturligtvis också av svensktillverkade delar.
Vidare måste tjänsteexporten nämnas. Huvuddelen av tjänsteexporten, närmare 70 procent, är direkt beroende av varuexporten. Det innebär att när man exporterar den Volvo jag nyss nämnde är den kanske förknippad med ett antal tjänster, till exempel försäkringar, uppdatering av datasystem, service med mera. Sedan finns givetvis också ren tjänsteexport, även om den inte är så välutvecklad ännu. Det kan således finnas anledning att se över hur vi ska utveckla tjänsteexporten.
Investeringsfrämjandet handlar om att utländska företag kommer till Sverige och etablerar sig här. Ett bra exempel på det är Facebooks etablering i Luleå, alltså placeringen av deras serverhallar där. Det innebär stora fördelar för Sverige. Det ger dels arbetstillfällen, dels en del skatteintäkter.
Herr talman! Sverige är en frihandelsnation, vilket vi stolt brukar nämna i olika sammanhang. De flesta aktörer i Sverige är överens om det. De politiska partierna, näringslivet, fackföreningsrörelsen med flera slår vakt om frihandeln. Detta är relativt ovanligt i världen. Det kan råda stora motsättningar mellan industrin och staten för att man till exempel vill behålla olika typer av skyddstullar, men också fackföreningsrörelsen motsätter sig frihandel eftersom man inte vill riskera arbetstillfällen när andra länder vill komma och göra affärer på just deras område. I Sverige har vi löst detta genom den svenska modellen.
Den kritik som ibland riktas mot frihandeln är att handelsavtalen inte tar upp sådana frågor som mänskliga rättigheter, miljöfrågor, rätt att bilda fackföreningar med mera. Där anför man att man vill ha skärpta regler för svensk handel och att det ska ställas större krav på olika handelsavtal. Vi socialdemokrater menar att det finns reglerat i en rad regelverk, bland annat hos FN, ILO och OECD. Det innebär dock inte att allt är frid och fröjd, utan alla regelverk kan naturligtvis göras bättre. De ska därför ständigt ses över.
Herr talman! Enligt Lissabonfördraget ska EU driva alla 27 länders talan vid internationella förhandlingar. Den just nu viktigaste internationella handelsförhandlingen är den inom WTO. Syftet med WTO är att skapa ett globalt frihandelsavtal. Förhandlingarna har gått trögt de senaste åren. Inte minst gäller det kontroversiella frågor som skyddstullar för jordbruksprodukter; den rika världen ger omfattande exportstöd till jordbruksprodukter. För närvarande diskuteras ett så kallat minipaket där frågor om förenkling av handelsprocesser och tullkvoter för jordbruksprodukter samt utvecklingsfrågor ingår. Socialdemokraternas uppfattning i denna fråga är att exportstödet till framför allt jordbruket måste avskaffas. Där har vi en gemensam uppfattning i Sveriges riksdag. Dessutom måste krav ställas på att WTO-förhandlingarna får största möjliga transparens.
Herr talman! Riksdagens roll i handelspolitiken är ganska begränsad. Regeringen behöver inte inhämta riksdagens godkännande för att underteckna olika typer av handelsavtal. Detta åligger regeringen helt enligt vår konstitution och grundlag. Det är sällan debatter om handelspolitiken förekommer, förutom denna årliga debatt och eventuella interpellationsdebatter.
Skrivelser som
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen
, och den typen av andra skrivelser från regeringen, har inte någon motsvarighet när det gäller handelspolitiken. Vi har därför i en gemensam reservation från S, V och MP begärt en sådan redovisning, vilket den moderatledda majoriteten samt Sverigedemokraterna dock avstyrkt. För oss framstår det som förvånande att partier som i vanliga fall kräver att det finns stor transparens i politiska processer inte vill ha detta när det gäller handelspolitiken. Det är ytterst beklagligt.
Herr talman! De aktiva insatser som man på politisk väg kan göra är sådana som främjar exporten. I Sverige sker detta genom myndigheten Sveriges export- och investeringsråd. Vidare finns stödorgan för export i form av Exportkreditnämnden, som försäkrar företag och banker mot risken att inte få betalt i exportaffärer, samt Svensk Exportkredit, som har till uppgift att hitta finansieringslösningar främst för stora företag vid exportaffärer.
Vi ser i dag en allt tuffare global konkurrens där det gäller att ligga i framkant och blicka ut över nationsgränserna. Det blir allt viktigare att navigera i komplex samverkan såväl inom som mellan branscher. I dag möter alltför många små och medelstora företag hinder när de försöker ta sig utanför Sveriges gränser. Därför menar vi socialdemokrater att det behövs ytterligare åtgärder så att små och medelstora företag ska kunna ta sig ut på en internationell marknad. Vi menar att det bör utvecklas strategiska exportutvecklingsprogram mellan politik, näringsliv, akademi och fackföreningar. Det ger styrka, inriktning och konkurrensfördelar och gynnar främst små och medelstora företag som vill ut på den internationella marknaden.
För att göra svenska företag ännu mer konkurrenskraftiga som exportföretag behöver en översyn göras av de olika stödsystem som staten har för företag och organisationer. Denna översyn behöver göras för att främja handeln så att den inte halkar efter.
Herr talman! Ett särskilt stöd som vi socialdemokrater vill lyfta fram är de regionala exportrådgivarna. Vi menar att det är viktigt att ytterligare förstärka denna verksamhet som verkar nära småföretagare i samtliga län med gratis exportrådgivning. Jag vill påminna om den extra insats vi föreslagit i årets budget. Vi vill förstärka rådgivningen speciellt för små och medelstora företag, så att fler företag börjar exportera. Det är viktigt att inte bara de stora företagen finns på den globala marknaden. Sverige har allt att vinna på att fler konkurrenskraftiga företag finns på exportmarknaden.
Herr talman! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall till reservation 3 och 8.