Fru talman! Det är inte utan anledning vi kallar det
språk som vi är födda med för modersmål. Det finns
en oerhört stark laddning i det ordet, som visar att
språket hänger samman med hela vår person på ett
väldigt intimt sätt. Hur bra man än lär sig ett andra
eller ett tredje språk kommer det aldrig att bli en så
integrerad del av ens person som modersmålet är. För
våra invandrare är det därför nödvändigt både att få
lära sig så bra svenska som möjligt och att få under-
hålla och utveckla sitt modersmål.
Visserligen ingår i direktiven till Invandrarpolitis-
ka kommittén att undersöka hur kunskaper i svenska
språket påverkar invandrarnas förutsättningar i ar-
betslivet och delaktighet i samhället i övrigt, men att
avslå alla nya idéer med hänvisning till att vi inte vet
någonting innan den är färdig är ändå något överdri-
vet. Vi vet mycket väl att goda kunskaper i svenska är
den viktigaste förutsättningen för att invandrarna skall
kunna orientera sig i det svenska samhället, få ett
arbete och utveckla sociala kontakter.
Vi kristdemokrater anser att möjligheterna skulle
förbättras om det infördes ett system med utbildnings-
check för svenska för invandrare och en hemspråks-
check för hemspråksundervisning. Andreas Carlgren
har nyss beskrivit hur systemet skulle kunna fungera,
så jag tar inte upp det.
När det gäller svenska för vuxna invandrare är
fördelarna tydliga. Allmänna grundkunskaper och
förkunskaper i språket kan bli utgångspunkt för be-
dömning av studietakten. Undervisningen kan inriktas
på specialområden i första hand, som gör att en in-
vandrare med goda yrkeskunskaper snabbare kan få
ett jobb, så snart han har lärt sig svenska inom sitt
område. Flexibiliteten med ett checksystem underlät-
tar också för både mannen och kvinnan i en familj att
delta i undervisningen, även om de t.ex. har problem
med barnpassning.
Hemspråkschecken måste sättas in i sitt samman-
hang. Hemspråksundervisningen har av en del uppfat-
tats som ett onödigt extrainslag i skolan. Därför är det
viktigt att riksdag och regering slår fast den här un-
dervisningens betydelse. Utöver den vikt det har för
barnet att få kulturella rötter och möjlighet att kom-
municera med sina föräldrar och andra minoritets-
grupper finns det den rent samhällsekonomiska aspek-
ten. Sverige har nytta av många språkkunniga männi-
skor.
Häromdagen såg jag att ett företag annonserade
efter en person i en företagsledande ställning som
skulle kunna svenska, engelska och serbokroatiska.
Det var ett företag som skulle verka i Bosnien. Vem i
Sverige kan uppfylla de kraven, utöver ungdomar som
vuxit upp i Sverige och lärt sig alla tre språken?
De flesta anser att språksatsningen i skolan är oer-
hört viktig när vi nu är medlemmar i EU och när in-
ternationella engagemang ökar alltmer. Det har också
visat sig i undersökningar att en majoritet av ungdo-
marna kan tänka sig att arbeta utanför Sverige. Varför
inte se hemspråksundervisningen som en del i de
exportfrämjande åtgärderna? Det behövs också mer
udda språkkunskaper inom t.ex. diplomati och bi-
ståndsarbete och dessutom inom många yrkesområden
här hemma, från turist- och kulturliv till hemtjänst
och äldreomsorg. Vi måste avdramatisera diskussio-
nen om hemspråket. Det är helt enkelt vanlig språk-
undervisning, som dessutom råkar vara många elevers
modersmål.
Jag vet att man i den invandrarpolitiska kommittén
diskuterar hur ämnet bättre skall kunna integreras i
skolan. Ämnet måste få samma status som övriga
ämnen. Därför skall hemspråksundervisningen nor-
malt ingå i den vanliga skolans undervisning. Men de
regler som finns ger en viss begränsning. Det finns
språkgrupper som är så små att man inte kan samla
tillräckligt stora grupper, men de språken är lika vik-
tiga för de grupper som de berör, och kunskaperna
kan vara lika viktiga för samhället.
Som en kuriositet kan jag nämna att den japanske
nobelpristagaren i litteratur Kenzaburo Oe översattes
till svenska av en kvinna som fått hemspråksunder-
visning i Stockholm. Storleken på den undervisnings-
grupp som hon tillhörde skulle inte ha accepterats i
dag.
Det är inte minst för de små språkgrupperna som
en hemspråkscheck skulle ha betydelse. För-
äldragrupper, invandrarföreningar och studieförbund
kan ordna undervisning på olika sätt, alltifrån lör-
dagsundervisning till exempelvis några veckors lä-
gerskola med elever från hela landet.
Vi kristdemokrater arbetar för olika åtgärder som
skall stärka hemspråkets status i den vanliga skolan.
Vi tycker t.ex. att man borde börja med att byta namn
och kalla det för modersmålsundervisning. Men fram-
för allt för att de små minoriteternas barn skall få
chansen till undervisning vill vi också pröva ett sys-
tem med hemspråkscheck.
Jag yrkar bifall till reservation 1. I likhet med öv-
riga avstår jag från att yrka bifall till reservation 4,
men jag ställer mig också bakom den.