Fru talman! Ett av problemen i invandrar- och
flyktingpolitiken - såväl för samhället som för den
enskilde - är svårigheterna och den långa tid som det
tar att komma in i och bli en del av det svenska sam-
hället. Grunden för att det skall gå är verkligen att
man lär sig att tala svenska. För att råda bot på detta
görs mycket stora insatser i kommunerna för att er-
bjuda svenskundervisning för invandrare.
Jag tror mig veta att vi är överens över alla gränser
om att snabbhet och effektivitet i undervisningen är
angeläget. Ett bra sätt att underlätta inlärningen och
därmed också snabba upp inlemmandet i samhället är
att ha ett stort utbud av utbildning. Jag tänker då inte
bara på antalet kurser utan snarare på kurser med
olika utformning och metodik. Jag tycker att Center-
motionen är värd att stödja, eftersom den öppnar
sådana möjligheter.
Precis som vi är invandrarna olika individer, och
jag är säker på att de, om det finns olika kurser, också
kan välja dem som passar dem bäst. Då blir även
inlärningen bättre och snabbare. Det är ett förhållande
som gäller för oss svenskar. Varför skulle det inte
gälla för nysvenskarna? Kan vi också nyttja skatte-
pengarna bättre och effektivare - och det gör vi, om vi
får en bättre och effektivare utbildning - minskar
kritiken mot systemet, och det tror jag är mycket
angeläget.
Problemet är ju inte att vi har något resursöver-
skott inom skolan utan att det där finns skriande be-
hov. Det borde därför vara mer av systematiskt sö-
kande och prövande av olika vägar och metoder. Det
borde vara en regel, inte ett undantag, just i avsikt att
få ut mer för skattepengarna. Tillåter vi oss inte att
prova olika vägar och olika metoder, hur vet vi då vad
som är bäst och effektivast? Bristen på resurser - som
är uppenbar för alla - borde leda till en allt större
öppenhet att ta till sig och seriöst pröva alla förslag.
Det är mot den bakgrunden, fru talman, som jag är
undrande och besviken över det stela för att inte säga
rigida bemötande som detta förslag har fått. Det ver-
kar som om man biter sig fast vid bordskanten och
drar ned luvan över öronen i stället för att öppna sig
och ta emot förslaget. Ett checksystem skulle för både
sfi-undervisningen och hemspråksundervisningen ge
såväl bättre valfrihet som bättre resultat.
Jag undrar ibland om problemet är mera seman-
tiskt än politiskt, om det är uttrycket "check" som
som är motbjudande. Om så skulle vara fallet, tror jag
att vi alla är villiga att ändra benämningen så att den
passar bättre in.
Det viktiga är ändå målet. Det är viktigare att få
en mångfald i utbudet, att studieförbund, invandraror-
ganisationer och andra aktörer kan komma in och
bredda utbudet. Då får vi bättre effektivitet, och den
enskilde nye medborgaren får en chans att välja.
Vi vill förbättra den kommunala hemspråksun-
dervisningen också på ett annat sätt, nämligen genom
att ge en möjlighet för hemspråkslärare att efter en
tilläggsutbildning i sitt språk fungera också som lärare
i B-språk i den ordinarie skolan. På det sättet kan man
få ett bredare utbud av språkundervisning i den ordi-
narie skolan samtidigt som de här lärarna får en bättre
tillvaro.
Jag tror att detta är ett bra förslag. Vi har inte rönt
större framgång med det, men vi får väl göra så som
någon tidigare sade här i kammaren: komma åter och
tjata med en viss iver och ihärdighet.
Jag yrkar för tids vinnande bifall endast till reser-
vation 1 vid detta betänkande.