Fru talman! Jag börjar med Charlotta Bjälkebrings
frågor. Hon tycker att det här är en sen tidpunkt. Den
som tidigare informerade EU-nämnden om bl.a. kul-
turfrågorna, som då upplevdes som mindre problema-
tiska än i dag, var dåvarande finansminister Göran
Persson. Han informerade EU-nämnden om detta
inför ett rådsmöte 1995.
Man kan naturligtvis ha synpunkter på att vi inte
har informerat riksdagen i detalj när det gäller kultur-
frågorna. Det här har inte varit uppe i formella sam-
manhang i EU-kretsen. Därför har det inte varit na-
turligt att ta upp det i EU-nämnden. Vi hade kunnat ta
upp det i andra sammanhang. Men jag tror att vi alla
har påverkats av det faktum att tidtabellen inte har
upplevts som realistisk. Vi ser ju att det finns mycket
gott om tid att agera i de här frågorna. Jag tror att det
är det som förklarar vår uppläggning av arbetet. Man
kan kritisera det, men det är ändå en förklaring.
Vi har alltså inte känt att det här är något som vi
ligger illa till med när det gäller tiden. De kontakter vi
har tagit med t.ex. kulturarbetarorganisationer kom-
mer att formaliseras. Vi kommer självfallet att fortsät-
ta dialogen. Vi kommer att föra en dialog med enskil-
da engagerade - och självfallet också med riksdagen.
Jag tror att det är den medvetenhet som har funnits
hos många av oss om att vi har gott om tid som kan
vara en av förklaringarna.
Det stämmer att det inte har lämnats några natio-
nella undantag. Det finns inget land som har lämnat
förslag till nationella undantagslistor. Det beror på att
det franska undantaget handlar om en tanke på att
göra ett generellt kulturundantag som berör oss alla
och som berör hela kulturområdet. Det är det som för
oss ligger först på dagordningen nu. Vi vill penetrera
den frågan grundligt innan vi på allvar börjar fundera
på de andra alternativen, som inbegriper de nationella
undantagslistorna.
Sedan vill jag ta upp frågan från Elisabeth Fleet-
wood om att man diskuterade vid en lunch. Som EU-
motståndare känner jag mig inte ett dugg generad av
att tala om hur det fungerar i EU-sammanhang. EU-
ministrarna avhandlar ofta de viktiga frågorna vid
luncherna eftersom det inte finns några tjänstemän
närvarande då utan bara politiker. Det är alltså en
markering av att MAI-avtalet var en mycket viktig
fråga. Det var därför vi avhandlade den på lunchen
vid det här mötet i Manchester för några veckor se-
dan.
Vi kommer att återkomma till den här frågan den
28 maj. Jag vet inte exakt vilken position debatten
kommer att ha på dagordningen. Men då kommer det
sannolikt att vara fler inblandade. Detta vet vi dock
inte med säkerhet i dag.