Herr talman! Skälet till att jag ställer upp i den här
debatten är att jag har medverkat till två motioner som
behandlas i detta betänkande. Den första handlar om
myndigheternas delårsredovisningar. Motionen är
skriven utifrån den erfarenhet som jag har av arbete i
Folkhälsoinstitutets styrelse och Forskningsråds-
nämnden och tidigare i Gentekniknämnden och i
Institutet för framtidsstudier. Det merarbete som des-
sa delårsrapporter förorsakar utan att, tror jag, ge
åsyftad effekt för dessa myndigheter, nämligen att öka
styrningen av verksamheten, kostar ganska mycket
resurser när man skall dra ihop folk i styrelsen för att
sätta namnen på dessa dokument.
Visst är det viktigt att följa upp verksamheten,
men det är viktigt att göra det med urskillning. Syste-
met är också att se som en misstroendeförklaring till
verkscheferna som har det ekonomiska ansvaret. Jag
kommer att följa detta vidare och försöka få en upp-
fattning om vad detta kostar.
Socialministern fick tidigare i dag en fråga angå-
ende behovet av medel till Amningshjälpen, en orga-
nisation som får stöd från Folkhälsoinstitutet och som
har blivit av med ett belopp som inte är särskilt stort
men som är mycket viktigt för den myndigheten. Jag
kände att de pengar som vi lägger ned på delårsredo-
visningar kanske hade gjort bättre nytta för denna
organisation. Men detta tänker jag gräva vidare i till
nästa år.
Det andra ärendet gäller propositionen om För-
valtningshögskolan. Jag stöder den reservation som
Folkpartiet har skrivit om avslag på detta förslag, trots
att jag faktiskt förra året väckte en motion om en
högskola för högre tjänstemän och blivande chefer.
Men jag gjorde det utifrån vad jag hade sett i Frankri-
ke. Där hade man en helt annan verksamhet än den
som föreslås i denna proposition. Det verkar som om
regeringen väcker förslag utan att se efter vad man
gör internationellt och dra erfarenheter av det. Om
regeringen gjorde det tror jag att den skulle överläm-
na andra förslag.
Detsamma gäller det som man skriver så fint un-
der rubriken Förvaltningsetik. Men sedan står det bara
som ett ord och inte vad man avser. Återigen har man
inte tittat vad som görs internationellt. Om jag är rätt
underrättad har man från regeringen t.o.m. tackat nej
till att medverka i OECD:s arbete kring just förvalt-
ningsetiken. Det tycker jag är beklagligt. Det görs
nämligen mycket utomlands. Det har vi redovisat i en
sexpartimotion som utskottet har behandlat.
I USA finns det en särskild US Office of Govern-
ment Ethics. I Storbritannien har man en särskild
institution som arbetar med dessa frågor. Man har
Lord Nolans utredning för det brittiska parlamentet
som innehåller mycket läsvärt. I polen pågår arbete.
Där är man mer inriktad på korruption som ett pro-
blem. I Tyskland pågår också ett intensivt arbete. I
Australien, Norge, Finland och inom OECD och Eu-
roparådet pågår också arbete. Det finns alltså en hel
del kloka tankar att hämta om man vidgar blicken och
ser utanför detta lands gränser.
Med detta ber jag att få tacka för ordet.