Herr talman! År 1998 infördes en ny brottsrubricering - grov kvinnofridskränkning. Det var en viktig feministisk landvinning. Det våld som drabbar kvinnor i nära relationer består ofta av upprepade kränkningar. Det är brott som inte alltid har högt straffvärde men som tillsammans innebär en grov kränkning.
Lagstiftarna såg patriarkala mönster bakom våldet, och man stiftade lagar för att komma åt detta kvinnoförtryck. Det var kvinnorörelsen som drev fram kraven på lagstiftningen med den nya brottsrubriceringen.
År 1998 var hedersförtrycket inte ens något som debatterades här i Sveriges riksdag. Men under de senaste åren har den svenska offentligheten haft stormiga debatter om hedersfrågorna. Det har funnits, och finns, de som förnekar förtrycket. Andra har relativiserat det, och det hör vi hela tiden. En del har sagt att det bara spelar rasister i händerna att lyfta hedersfrågorna. Ytterligare några har sagt att hedersförtryck egentligen är samma sak som annat våld mot kvinnor och att det därför inte behövs nya lagar; vi hörde det nyss här. Några har använt hedersvåldet som ursäkt för sin främlingsfientlighet i stället för att lyssna på de utsatta kvinnorna.
Men vi är många förortsfeminister som har drivit på och gått i bräschen för denna viktiga feministiska och antirastiska kamp. Vi har tagit fajten även när det har varit motvind.
Herr talman! Det är regeringen som lägger fram sin proposition, men det är modiga kvinnoaktivister som har gjort att vi i dag här i kammaren har ett förslag att debattera och ställa oss bakom. I dag ska vi alla som kämpat sträcka på ryggen och vara stolta!
Herr talman! Det nya förslaget om brottsrubriceringen hedersförtryck har ett liknande syfte som det om grov kvinnofridskränkning. Det handlar om att se mönster och strukturer. Hedersförtrycket uppehålls av normer och av en kultur. Det är inte bara ofredande, ringa misshandel etcetera. All denna brottslighet är en del av något större. Nu, äntligen, kan vi också få detta uttryckt i lagtext.
De senaste åren har riksdagen kunnat besluta om nya viktiga verktyg för att bekämpa hedersförtryck. I brottsbalken finns brottsrubriceringar om tvångsäktenskap, vilseledande till äktenskapsresa och barnäktenskapsbrott. De finns redan i lagen.
Hedersmotiv blir nu en särskild straffskärpningsgrund. Samhället har möjlighet att tillfälligt belägga barn med utreseförbud om de hotas att föras utomlands för att giftas bort eller könsstympas. Ytterligare viktiga förslag för att komma åt så kallade oskuldsoperationer och oskuldsintyg förbereds i Regeringskansliet. Kampen för alla kvinnors och barns rättigheter lämnar spår i lagbokens brottsbalk.
Efter sommararens regeringskris föll januariavtalet. Inför statsministeromröstningen var jag angelägen om att få garantier för att regeringen fortfarande skulle lägga fram ett förslag om denna nya brottsrubricering. Jag vill tacka justitieminister Morgan Johansson för att han har hållit sitt löfte. Den förortsfeministiska organisation som jag är ordförande för, Varken hora eller kuvad, har också varit remissinstans för detta lagförslag.
Det är en viktig signal att riksdagen just i frågor som gäller samhällets mest utsatta, de som drabbas av hedersförtrycket, kan fatta beslut i stor enighet. Det är därför anmärkningsvärt - och viktigt att för framtida kvinnohistoriker få fört till riksdagens protokoll - att Vänsterpartiet återigen vill sätta käppar i hjulet för arbetet mot hedersförtryck.
I augusti 2019 höll Vänsterpartiet en presskonferens här i Riksdagshuset som var helt ägnad åt att ta heder och ära av mig. Partisekreteraren förklarade att om man bara fick mig utkastad skulle partiet "framstå som tydligare mot hedersvåld än hittills". Jag hade naturligtvis då redan meddelat medierna att jag skulle lämna partiet.
Så hur gick det med den utlovade tydligheten? Våren 2020 antog riksdagen förändringar i socialtjänstlagen som gjorde det möjligt att skydda barn genom tillfälligt utreseförbud. Trots att Vänsterpartiets dåvarande ordförande hade varit ute i medierna och sagt att man skulle stödja lagförslaget gjorde man tvärtom här i riksdagen. Som enda parti reserverade sig Vänsterpartiet mot reformen i justitieutskottet.
Med stöd av de nya paragraferna i socialtjänstlagen har många barn hindrats från att föras ut ur landet. Jag vill inte ens tänka på hur deras liv hade sett ut om Vänsterpartiet hade fått sin vilja igenom och hindrat lagförslaget.
Herr talman! Nu vill partiet återigen ställa sig i vägen för arbetet mot hedersrelaterad brottslighet. Redan förra mandatperioden protesterade Vänsterpartiet i riksdagen mot den särskilda brottsrubriceringen hedersförtryck. Man var rädd att detta skulle leda till att "det enbart blir personer från en viss kultur som misstänks". Nu klagar man på att lagförslaget inte är tillräckligt generellt.
Men förslaget om grov kvinnofridskränkning var inte heller generellt, helt enkelt för att det tog sikte på de kränkningar som just kvinnor utsätts för i nära relationer. Förslaget om en brottsrubricering för hedersförtryck har inte som syfte att vara generellt. Det tar sikte på det specifika hedersförtrycket. Återigen, herr talman, sviker Vänsterpartiet de mest utsatta kvinnorna och flickebarnen med utländsk bakgrund.
Jag hade bara varit i Sverige i sju månader när jag på första maj i Västerås 1993 blev medlem i Vänsterpartiet. Det var ett parti som jag förväntade mig skulle arbeta för att den svenska jämställdheten skulle gälla alla. Den skulle omfatta även oss som har flytt från krig, diktatur och religiöst förtryck.
Jag mötte dessa kvinnor när jag lärde mig svenska på sfi. Som socialarbetare i Stockholms olika utsatta förorter fick jag också ständigt larm om förtrycket som dessa flickor, kvinnor och hbtq-personer utsattes för av familj och släkt.
Det handlar om att kränkas, att kallas för oren och att utsättas för ständiga hot. Det handlar om att bli inlåst och att ständigt övervakas av någon släkting eller av en gps. Det handlar om att tvingas täcka sig och att ta emot de tillrättavisande slagen.
Herr talman! Vi kallar detta vardagsheder därför att det är vardag för hundratals kvinnor och barn i Sverige. Jag möter dem varje dag och varje vecka. Jag blir ständigt kontaktad av hedersutsatta som vill veta hur man får hjälp av samhället. Det är denna vardagsheder som den nya brottsrubriceringen tar sikte på.
Herr talman! Avslutningsvis - det är snart första maj igen. De ord som jag hörde då är fortfarande lika viktiga: solidaritet, systerskap och en jämställdhet som gäller alla i Sverige.
De flesta i Sverige slipper tack och lov att leva med vardagshedern. Men vi har alla ansvar för att ta kampen för de förtrycktas rättigheter. Den kampen har jag tagit. Det har alltid känts och känns meningsfullt. Ibland är det svårt. Ibland är det inte enkelt. Men låt oss göra det så enkelt som att trycka på en grön knapp och låta bli att skriva en utskottsreservation.