Herr talman! Oron i kommuner och landsting över effekten av den finansiella krisen och lågkonjunkturen är stor. Men trots oron finns det en tilltro inför framtiden då regeringen på punkt efter punkt agerat aktivt i och inför krisen.
Herr talman! Oppositionens inlägg här i dag kräver en beskrivning, och kanske något av en repetition, av den verklighet vi har. Det är en helhet vi har att ta ställning till. Man kan inte bara specifikt titta på den kommunala delen, utan samhällsbilden i övrigt påverkar även den våra kommuner och landsting.
Vi kan konstatera att vi i dag har den starkaste budgeten på decennier. Vi har en investeringsbudget som innehåller 32 nya friska miljarder från årsskiftet. Vi har infört ett jobbskatteavdrag som införs i tre steg och som frigör en enorm köpkraft för enskilda människor ute i våra kommuner. I mitt lilla hemlän innebär det 1 600 miljoner kronor i västmanlänningarnas fickor.
Privata företag, kommuner och landsting har genom sänkta arbetsgivaravgifter fått en förstärkt ekonomi. Kommunerna får dessutom ett ekonomiskt utfall av fastighetsskattens ökning. Till det kommer det stimulanspaket på 8,3 miljarder kronor som bland annat innehåller ROT-avdrag. Utöver detta kommer stimulanspaket riktat till bilindustrin på i storleksordningen 28 miljarder.
Trots lågkonjunktur och finanskris har vi de bästa förutsättningar vi kan tänka oss för att klara krisen på ett hyggligt sätt. Men jag vill ändå betona att trots de här betydelsefulla insatserna är det viktigt att förstå att det väntar svårigheter framöver.
Herr talman! Sedan alliansregeringen övertog regeringsmakten från Socialdemokraterna har 185 000 fler människor fått arbete. Det är en radikal omsvängning som skett från det socialdemokratiska samhället, där 140 personer om dagen pensionerades ut från arbetsmarknaden, till det samhälle vi har i dag som visar att alla behövs.
I en lågkonjunktur sjunker givetvis antalet nyanmälda lediga jobb. Från toppen 2007 med 70 000 nyanmälda jobb på Arbetsförmedlingen har det sjunkit till 50 000 i augusti i år, och för någon vecka sedan var det drygt 31 000. Den fallande kurvan beskriver en del av problemet. Samtidigt kan vi konstatera att vi har varsel i storleksordningen 40 000 jobb.
Nu jämför många den här krisen med krisen under 90-talet. Jag var då ansvarig i mitt hemlandsting, och jag vet vad det innebar och vilka stålbad man fick gå igenom på gott och ont. Men när man jämför med 90-talet ska man ha klart för sig att vi i dag har 185 000 fler i arbete än när Socialdemokraterna hade regeringsansvaret. Då, i mitten av 90-talet, var 550 000 personer utan jobb. I den här krisen beräknar Arbetsförmedlingen att botten kommer att nås 2009-2010 då 145 000 människor beräknas vara utan jobb. Det är alltså ett beräknat utfall som är en fjärdedel av utfallet i krisen under 90-talet. Trots detta är det naturligtvis inte acceptabelt. Allt måste göras för att mildra krisen, och det görs också.
Vi kan konstatera att om vi skulle hamna på de nivåer som Arbetsförmedlingen säger är sysselsättningsgraden betydligt högre än de nivåer som Socialdemokraterna kunde åstadkomma under högkonjunktur.
Herr talman! Den här redovisningen är givetvis ingen ursäkt utan en saklig förklaring om den situation vi befinner oss i, vilket givetvis påverkar kommuners och landstings förmåga att klara sina åligganden. Sysselsättning ger inkomster som ger skatt, som i sin tur ger den välfärd som kommunerna står för. Därför är sysselsättningen en nyckelfråga för kommuner och landsting.
Herr talman! Vi kan konstatera att kommuner och landsting har haft en god ekonomi det senaste året. Förutsättningarna för att nå upp till begreppet "god ekonomisk hushållning" har därför varit bra. Trots att utgångsläget är bra försämras resultaten successivt, och värst är situationen för landstingen, där situationen blir extra kärv redan under kommande år. Det är därför viktigt att regeringen aktivt följer utvecklingen inom den kommunala och landstingskommunala sektorn och vid behov stöttar sektorn ytterligare.
För att konsekvenserna av den ekonomiska krisen inte ska bli stora fordras ett besked i den här frågan före vårpropositionen för att kunna hinna med i kommunernas budgetarbete så att eventuella varsel förhindras.
Herr talman! Kommuner och landsting står för mycket av vad människor betraktar som välfärd och demokrati, och det är därför viktigt att sektorn hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Det åvilar såväl kommunpolitiker och landstingspolitiker som rikspolitiker. I det här arbetet kan vi se såväl problem som möjligheter. Det övergripande problemet är att allt färre ska försörja allt fler i framtiden. Sysselsättningen har jag nämnt och betonat vikten av. I det sammanhanget är det också viktigt att betona kommunernas strategiska roll i en lågkonjunktur då sektorn inte påverkas av konjunktursvängningarna på samma sätt som näringslivet i övrigt gör.
För de regionala och lokala politikerna är det viktigt att inse att det inte bara är att skrika efter mer resurser när det börjar kärva till. Det är ändå så att flexibilitet, effektiviseringar och förmåga att snabbt kunna anpassa sin verksamhet efter de ekonomiska realiteterna är en viktig del av uppdraget, och det måste alla inse.
Systemförändringar i syfte att dels effektivisera verksamheten, dels höja kvaliteten och dels ge det demokratiska innehållet en mer framträdande roll ger, som jag ser det, en ökad snabbhet i det regionaliseringsarbete som pågår i vårt land.
Herr talman! SKL säger i sitt material under hösten här att ett intensivt arbete pågår för att få fram kvalitetsnyckeltal som beskriver olika delar och perspektiv på vården. Det är bra, men som gammal landstingspolitiker blir jag något nedstämd när jag ser den här skrivningen, för den här debatten och det här arbetet har pågått i decennier. Det är dags att också visa resultat, för det här är oerhört viktigt för våra medborgare. Det måste alltså bli dags att ta steget från prat till handling.
Herr talman! Ett annat problem för kommunerna är pensionsskulder. Som situationen ser ut i dag för många kommuner och landsting belastar pensionerna i dag skattebetalarna dubbelt. Att det är så här beror på att kommunerna i allmänhet inte har fonderat pengar för pensioner som intjänades före 1998. När de här pensionerna nu faller ut ska de betalas direkt ur kommunkassan samtidigt som framtida pensioner ska fonderas. En dubbel pensionskostnad uppstår alltså därmed i realiteten.
Ett annat problem som landstingen brottas med är statsbidragsnivån för läkemedelsförmånerna. Här sker i dag en dialog mellan SKL och regeringen, och förhoppningen är att frågan löses snabbt. Här rör det sig om mångmiljardbelopp, och frågan är vem som ska betala notan i slutändan.
Herr talman! Det finns även positiva inslag. Nio av tio kommuner anser att infrastrukturen är avgörande för kommunens utveckling. Vi kan konstatera att under förra regeringens tolvåriga regeringsinnehav var underhållet av våra vägar och järnvägar starkt eftersatt. Det innebar att trängsel och förseningar tillsammans med ökade utsläpp, bristande tillgänglighet och försämrad trafiksäkerhet blev resultatet.
I budgeten görs nu en närtidssatsning på infrastrukturen om 3,8 miljarder för 2009 och 2010. Till det ska läggas de 1,2 miljarder som årligen förstärker föregående års satsningar inom infrastrukturområdet. Därutöver föreslår regeringen en planeringsram för transportinfrastrukturen om 417 miljarder under perioden 2010-2021. 136 miljarder går till statliga vägar, 64 miljarder går till järnvägen och 217 miljarder går till utveckling av transportsystemet. Det är alltså investeringar som faller helt inom ramen för kommunernas önskelista om de åtgärder som regeringen bör vidta.
Herr talman! I det här skedet skulle det kanske vara på sin plats att gå igenom oppositionens förslag till budgeten. Jag ska inte göra det, för jag anser att min beskrivning av den situation vi har i dag och den situation som vi hade under den förra regeringens tid talar sitt tydliga språk. Några ytterligare kommentarer behövs inte.
Det regeringen gjort är att man har restaurerat Sverige, lagt grunden för att klara framtidens prövningar och samtidigt gjort Sverige till en konkurrenskraftig aktör på den globala marknaden. I det arbetet har faktiskt regeringen lyckats hittills.
Herr talman! Det som behövs i dag är en aktiv observation från regeringens sida av hur framtiden artar sig för kommuner och landsting och vid behov ett stöd till sektorn. En sådan stöttning bör i så fall komma i god tid innan kommunernas budgetarbete slutförs. Även om förutsättningarna är bättre än på många år gör finanskrisen att den här observationen är nödvändig. Regeringens budget på det här området är ett bra steg för att förbättra kommunernas ekonomiska situation. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
I anförandet instämde Christina Andersson (c).