Fru ålderspresident! Tack till statsrådet för svaret! Jag kan dock erkänna att jag inte är riktigt nöjd med det, för det lämnar frågorna om de verkliga problemen obesvarade.
Statsrådet hänvisar till diskrimineringslagen, till EU-rätten och till domstolar. Men det är just det här otydliga gränslandet som skapar osäkerhet för arbetsgivarna.
Amnesty och Human Rights Watch rapporterar om misshandel, trakasserier och fängelsestraff för kvinnor som gör motstånd mot slöjtvånget. Jämställdhetsmyndigheten uppskattar att omkring 70 000 ungdomar i Sverige i dag lever under hedersrelaterat förtryck, och mörkertalet är stort. Detta är en samhällsutmaning som inte bara påverkar privatlivet utan även skolan och arbetslivet.
Fru ålderspresident! Det här rör sig om så mycket mer än klädregler. Det handlar om islamisering, om eftergifter och om en naivitet som har präglat svensk politik alldeles för länge.
Slöjan är inte bara ett plagg. Den signalerar en ideologi där kvinnan ska täcka sig för att inte väcka männens lust, där hennes kropp ses som något som ska döljas och kontrolleras och där hennes frihet begränsas för att upprätthålla familjens heder.
Vi kan inte ignorera att dessa värderingar är djupt rotade i fundamentalistiska riktningar inom islam. Sverige har blivit ett land där religiösa krav prioriteras framför kvinnors frihet. Vi viker helt enkelt ned oss för en aggressiv islamistisk agenda och kallar det för respekt.
Men, fru ålderspresident, respekt ska inte gå i riktning mot förtryck. Respekt ska gå åt det håll där flickor får vara fria. Det är inte religionsfrihet när unga tjejer tvingas täcka sig för att undvika skam. Det är inte tolerans när flickors liv kontrolleras av religiösa patriarker. Det är inte integration när islamistiska normer ges fritt spelrum i svenska skolor och på svenska arbetsplatser.
Samtidigt som kvinnor riskerar livet för sin frihet i till exempel Iran och Afghanistan har vi i Sverige en politisk och medial elit som hellre relativiserar slöjans betydelse än försvarar kvinnors frihet. Det är naivt, och det är farligt.
Hur blev det så att kvinnor riskerar sina liv genom att ta av sig slöjan medan vi i Sverige försvarar rätten att bära den i statens namn? När Iran kämpar mot slöjtvång kan Sverige inte samtidigt normalisera slöjan på offentliga arbetsplatser. Ändå har den tidigare regeringen gång på gång satt islamistisk symbolpolitik framför svensk jämställdhet. Man har försvarat slöjans plats i skolan, på arbetsplatser och i offentliga miljöer.
Fru ålderspresident! Arbetsgivare ska inte behöva kompromissa med sin verksamhet. Vi ser en utveckling där arbetsgivare tvekar att införa rimliga regler av rädsla för rättsprocesser. När arbetsgivare i domstol tvingas försvara sin rätt att skapa en trygg arbetsmiljö är det något som är fundamentalt fel i systemet.
Arbetsplatsen ska vara en plats där människor från olika bakgrunder möts på lika villkor, och arbetsplatsen ska inte bli en arena för religiösa markeringar.
Jag skulle vilja avsluta med att helt enkelt säga till statsrådet att min fråga kvarstår. När tänker regeringen ställa sig på arbetsgivarnas sida och säga att det räcker nu? Vi måste stå upp för kvinnornas frihet, för arbetsgivarnas rätt att sätta regler och för ett Sverige som värnar neutralitet och jämställdhet.