Fru talman! Jag tänker säga ett par ord om vår
historiska kunskap om vår ursprungsbefolkning, där-
för att frågan om hur man kan undvika att konflikter
trappas upp och vilka mönster spänningar mellan
grupper tar kan ge insikt om hur rätt ingripande i en
situation kan avvärja upptrappning. Den här principen
om konfliktlösning borde vara vägledande för staten
och för berörda parter liksom för partier, tycker vi i
Miljöpartiet.
Ytterst handlar det om att välja samhällsklimat.
Människor med trygg identitet och självrespekt kan
samsas, ha utbyte av varandra och erkänna varandras
behov.
Samernas historia i Sverige är tyvärr mer en histo-
ria av förtryck och förnekelse av identitet. Det svens-
ka samhället behöver därför, tycker vi i Miljöpartiet,
en folkbildning om samer och den samiska kulturen,
Sveriges kolonisering av Sápmi och vad ratificering-
en av ILO-konventionen innebär egentligen. Vi vill
alltså ha en nationell informationskampanj, och vi ser
den som en viktig del i en konfliktlösningsstrategi.
Bildningsinnehållet ska styras från samernas egna
referensramar, men här får vi inte glömma en viktig
och naturlig samarbetspartner: våra länsmuseer. De
har också kunskap om nybyggarnas historia på 1600-
talet. Det är den samlade kunskapen som behövs, dvs.
en gemensam kunskapsuppbyggnad och bildning.
År 1673, fru talman, kom det första plakatet som
gav stora förmåner till nybyggare. Den grundläggan-
de kristna etiken på den tiden var att Gud hade gett de
kristna rätten att bosätta sig var som helst där det
fanns plats. Den befolkning som fanns där nybyggar-
na slog sig ned förlorade sin rätt till marken eftersom
de inte odlade den och därför inte förbättrade mar-
kens tillstånd. Under 1700-talet hittar vi också be-
skrivningar av samer där de jämfördes med tattare
och zigenare, grupper som var starkt hatade av bon-
debefolkningen. Den här bilden hade skapats av att
fattiga samer, som hade förlorat sina marker, tving-
ades driva omkring på landsbygden där de försökte
försörja sig med tiggeri och diverse handel.
När det är möjligt för en kammaråklagare 1999 att
avstyrka en förundersökning om hets mot folkgrupp
när det gäller en bildekal där det stod Rädda en varg -
skjut en same, ja, då är botten nådd. Nu kommer
ärendet att överprövas, men för att riktigt förstå vid-
den av det förtryck, ibland med starka rasistiska in-
slag, som växt fram med åren, måste vi tillbaka till
tiden före svenskt kristnande.
Och, fru talman, det är dags för statsminister Pers-
son att ta sig an frågan. Vi måste ödmjukt fördjupa
vår egen kunskap och städa upp i vårt eget land. Det
kommer att ta tid, men vi måste börja nu, fru talman,
för att det är vi, samhället, staten, som har ställt till
det!