Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.
Sverige kommer i dag att få en ny riksdagsordning. Det vilande lagförslaget från i juni i år kommer, om riksdagen så finner, att antas, och Sveriges riksdag kommer att arbeta efter nya riktlinjer i hanteringen av EU-frågor. Det skapar en mer öppen riksdag, en mer aktiv riksdag och framför allt en mer demokratiskt arbetande riksdag. Det är glädjande att EU nu integreras mer i riksdagsledamotens vardagliga arbete.
En ny ordning för hanteringen av EU:s grön- och vitböcker samt övriga strategiska dokument föreslås, liksom att regeringen ska överlägga med utskotten i frågor rörande arbetet i EU.
EU-arbetet i riksdagen ökar genom att det sker en reell maktförskjutning i EU-frågor till just utskottens fördel. Riksdagen ska spela en central roll i hanteringen av frågorna. Frågorna är en viktig del av den politiska verkligheten. Det bör också avspeglas i riksdagens arbete. Riksdagen ska komma in tidigt, och samtliga ledamöter ska involveras. Det möjliggör också att EU-dokument i större utsträckning än i dag blir föremål för debatt och behandling i kammaren.
Herr talman! Sveriges riksdag måste vara öppen gentemot omvärlden, gentemot de rättssystem som Sverige är en del av. För det krävs att man är väl insatt i såväl nationella som europeiska frågor. Ska riksdagen kräva att samhället i stort blir mer medvetet i EU-frågor och att dessa frågor blir en angelägenhet för samtliga EU-medborgare behövs det också förändringar i riksdagens arbete.
Förändringar som beskrivs i det av konstitutionsutskottet formulerade betänkandet kommer att bidra till att EU-frågorna inte betraktas som någonting främmande och någonting skilt från den nationella politiken utan är ett med densamma.
En aktiv riksdag kan bidra till att den svenska ståndpunkten, således den ståndpunkt som regeringen framför, blir mer genomarbetad och bättre underbyggd. Det är också en styrka för regeringen att i förhandlingar i EU kunna hänvisa till att den svenska ståndpunkten är väl förankrad och väl genomarbetad i Sveriges riksdag.
EU-frågorna ska behandlas som vanliga nationella frågor; det tycker jag är en självklarhet. Syftet med hanteringen är att skapa utrymme för en debatt som visar på de olika synsätt som finns i gällande aktuella frågor.
Det är ett viktigt steg vi i dag tar med en ny riksdagsordning. Sverige kommer nu efter tolv års medlemskap i unionen att släppa in EU-frågorna i ledamotens vardagliga arbete och i utskottens diskussioner. Det tjänar både riksdagen och regeringen på. Framför allt innebär det ett mervärde för ledamoten och för möjligheten att påverka den europeiska politiken.