Herr talman! Vi har att se fram emot en trevlig och kanske lång kväll tillsammans. Jag kommer tillsammans med mina allianskamrater att presentera vår syn på näringspolitiken. Min uppgift nu är att tala om den allmänna inriktningen på näringspolitiken.
Det är klart att alla inser att målet för näringspolitiken är just att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Det är bara så som vi kan vända utvecklingen för de människor som fortfarande befinner sig i ett utanförskap, någonting som jag tror att vi alla här gemensamt är besjälade av att medverka till.
Goda villkor för företagande är avgörande för ekonomisk tillväxt. För att uppnå en hög nivå på privata investeringar, som redan har efterlysts här, krävs det att Sverige har ett bra företagsklimat. Politiken ska bidra till en hög produktivitetstillväxt - det har också berörts här i talarstolen. Men det handlar om att skapa goda förutsättningar för konkurrens, forskning, innovation och lärande och kanske inte om att pytsa ut pengar till olika myndigheter i första hand.
Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter, som sagt, ett gott företagsklimat. Det skapas genom insatser på många olika områden. Det handlar om skatter, om transporter, om it, om forskning, om utbildning, om handels- och investeringsfrämjande, om hur arbetsmarknaden fungerar, om sociala trygghetssystem för företagare, om energi, om miljö, om landsbygdsutveckling, om kultur och om regional tillväxt. Ja, allt det är bara exempel på områden som har stor betydelse för näringslivets utveckling.
Det är klart att den alltmer globaliserade ekonomin innebär stora möjligheter. Men det innebär också en ökad konkurrens för de svenska företagen. Ett bra entreprenörs- och företagsklimat är, som sagt, avgörande för att ekonomin ska växa och vara livskraftig. Men det krävs också en positiv och öppen attityd till företagande och företagsamhet för ett ökat nyföretagande.
Fler företag och jobb kräver ett dynamiskt näringsliv med fler innovationer, och när ny kunskap och nya idéer omsätts i lönsamma verksamheter och nya produkter och tjänster skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet.
Herr talman! Jag menar att regeringen bedriver en tillväxtpolitik som utgår från företagarperspektivet och som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nystart av företag och tillväxt. Jag nämnde att det är många politikområden som är avgörande, men det handlar också om att näringspolitiken utgår från olika perspektiv. Makroekonomisk stabilitet är oerhört viktigt. Goda ramvillkor för företagande och näringspolitiska insatser är också nödvändiga för att främja en sådan här tillväxt.
Det här ställer krav på en flexibel arbetsmarknad, en väl fungerande kapitalmarknad, en utformning av skattesystemet som främjar att företag startas och växer och en anpassning av trygghetssystemen till företagarnas behov.
För att skapa förutsättningar för fler växande företag behövs både generella och riktade insatser för företagande. För att fler ska bli företagare krävs att fler individer ser företagande som lika självklart som en anställning.
Nu är det främst inom tjänstesektorn som nya företag etableras, och det är också där många av de växande företagen är verksamma. Dessa nya företag stärker konkurrensen och bidrar därmed också till utvecklingen av befintliga företag, och det förbättrar förutsättningarna för tillväxt och ökad sysselsättning.
I den takt som Sverige i allt högre grad blir en kunskapsbaserad ekonomi ökar också betydelsen av tjänsteinnovationer. Kvällens utgiftsområde 24, Näringsliv, rymmer väldigt många olika insatser för att främja alla de här sakerna som jag nu har talat om. Det handlar väldigt mycket om generella insatser men också om insatser för att främja forskning, utveckling och innovation, konkurrensfrämjande åtgärder och regelförenkling.
Det rör sig också, herr talman, om mer riktade insatser, som åtgärder för att främja kvinnors företagande, företagande bland personer med utländsk bakgrund, social ekonomi och socialt företagande.
Nu har vi ett antal kommittémotioner från både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet där man efterfrågar att riksdagen ska göra uttalanden i allmänna termer om näringspolitikens inriktning, om företagsfrämjande och om innovationsstrategi. Jag vill i det sammanhanget lyfta fram vad som sägs i budgetpropositionen om detta, nämligen att det krävs en ständig förnyelse för att Sverige ska behålla och stärka sin position som ett innovationsland i den globala konkurrensen, eftersom innovationsklimatet i andra länder hela tiden utvecklas. Långsiktiga och kraftfulla satsningar från privata och offentliga aktörer på innovationsaktiviteter som forskning och utveckling är också avgörande för framgångsrika företag.
Den nationella innovationsstrategi som regeringen började arbeta med under 2011 bygger just på att det svenska näringslivet måste utveckla sin innovationsförmåga. Det är helt avgörande. Det har också berörts att Sverige ligger väldigt högt när det gäller forskning och utvecklingsinsatser men att vi inte är så bra - ännu - på att kommersialisera dem. Där är det väldigt viktigt att de näringspolitiska insatser som görs är ägnade att lyfta också kommersialiseringen av innovationerna i Sverige.
I replikskiftet kommer vi, antar jag, att återkomma till vad olika partier har för förslag och hur det påverkar möjligheterna att kommersialisera innovationer i Sverige.
Inom EU och OECD framhåller man också betydelsen av vetenskaplig kunskap för innovation samtidigt som man pekar på att också andra källor till kunskap hos användare, entreprenörer och medarbetare behöver betonas mer än tidigare. Det handlar om regelverken som främjar innovation. Det är väldigt viktigt. It och internets betydelse för innovation lyfts också fram både av OECD och EU, liksom innovationsförmågan i både små och medelstora företag men också offentliga aktörer, till exempel genom offentlig innovationsupphandling.
Enligt Innovationsupphandlingsutredningens betänkande kan innovationsvänlig upphandling och innovationsupphandling stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet. Regeringen gör bedömningen att offentlig upphandling kan vara en drivkraft för innovation och därmed också bidra till förbättringar av offentliga tjänster. Här är satsning på information om möjligheterna att upphandla innovationer väldigt viktiga.
Regeringen föreslår också i budgetpropositionen att Vinnova ska få ytterligare 24 miljoner under nästa år och därefter 9 miljoner årligen för att just stödja uppbyggnaden och utbytet av kompetens, metod och erfarenhet för innovationsupphandling som ett komplement till det ordinarie upphandlingsstödet.
Jag vill också nämna att regeringen 2010 utformade en strategi för ökad tjänsteinnovation. Det var ett steg mot en politik för innovation som omfattar alla aspekter av innovation och alla delar av samhället. Genomförandet av tjänsteinnovationsstrategin har hittills fokuserat på att utveckla innovations- och näringspolitiska myndigheters verksamheter. Inom ramen för arbetet med strategin för en ökad tjänsteinnovation har man konstaterat att statistiken har brister och att olika indikatorer behöver utvecklas. Därför kommer också regeringen att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att samverka med Tillväxtanalys och Vinnova för att utveckla indikatorer för innovation.
I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Olof Lavesson, Hans Rothenberg och Boriana Åberg (alla M) samt Helena Lindahl och Marie Wickberg (båda C).