Fru talman! Det är klart att det kan finnas olika uppfattningar om balanspunkten också mellan personer i ett och samma parti - visst är det så. Det beror på att det handlar om ganska svåra frågor. Men det innebär inte att det på något vis finns väsensskilda uppfattningar.
Både Egon Frid och jag kan nog mycket väl föreställa oss hur det är att hamna i en situation som den jag tidigare beskrivit. Jag har full förståelse för att det hela är väldigt olyckligt.
Det är klart att jag också tycker att man ska finna någon form av lösning på detta, men jag kan inte därmed säga att inga av Insolvensutredningens förslag ska genomföras. Jag kan inte säga det i dag.
Om man försöker politisera detta, vilket Egon Frid ändå gör en viss ansats till, handlar det om att vi förment skulle styras av olika intressen. Jag skulle vilja säga att vi är i varje fall ett av de partier som genom alla år tydligast har sett den enskilda människan. Det gäller inte bara godtycklig behandling från myndigheters sida, utan ett paradnummer - det kan jag uppriktigt säga - för vårt parti har varit att peka på utsatta människor som står i någon form av relation till Skatteverket. Det finns många andra situationer i livet då man kan hamna i motsvarande situation. Det kan vara att man blir otillbörligt utnyttjad av exempelvis en oseriös kreditgivare. Det kan också handla om att man blir väldigt osjyst behandlad av en privat arbetsgivare.
Det finns alltså korrektiv på dessa områden, och det måste det finnas eftersom den enskilda människan är viktig. Om man ska finna den sammantaget bästa lösningen ur samhällsekonomisk synpunkt kan man dock inte förenkla problematiken, och det har Egon Frid och jag också debatterat många gånger. Vi har en ambition som jag tror överensstämmer, i alla fall i mångt och mycket.