Fru talman! Yvonne Ruwaida har frågat mig om
jag avser att acceptera att en viss typ av biologisk
forskning bedrivs i Sverige och om jag avser att agera
för att se till att forskning kring homosexualitet ur ett
bredare perspektiv uppmuntras.
Enligt de allmänna riktlinjerna för forskningspoli-
tiken som antogs av riksdagen i december 1996 fattar
statsmakterna övergripande forskningspolitiska be-
slut, medan organ med sakkunskap inom berörda
områden, t.ex. forskningsråd och sektorforskning-
smyndigheter, beslutar om närmare medelsfördelning
och verksamhet. För forskningsråden finns särskilda
instruktioner. Enligt dessa skall råden bl.a. se till att
svensk forskning håller en hög kvalitet och att den
forskning som stöds är strategisk för såväl forskning-
ens utveckling som för samhällets behov.
Det är alltså inte min sak att bedöma vilken typ av
forskning som skall bedrivas i Sverige inom de ramar
som anges av regering och riksdag. Jag har heller inte
för avsikt att agera för att ett bredare perspektiv an-
läggs inom enstaka utpekade forskningsområden.
Däremot har jag verkat för ett vidgat perspektiv över
huvud taget inom forskningen. Det ingår exempelvis i
instruktionerna till forskningsråden att de skall stödja
tvärvetenskaplig forskning både över ämnesgränser
och sektorsgränser.
Dessutom har som en följd av forskningsproposi-
tionen en särskild förordning utfärdats om en samver-
kansgrupp mellan forskningsråden och vissa andra
myndigheter. Den samverkansgruppen skall bl.a.
samordna myndigheternas insatser när det gäller tvär-
vetenskaplig forskning.
Jag vill vidare påminna om pågående utredningar
som berör dessa frågor. En särskild utredare skall
bl.a. se över försöksdjursanvändningen i Sverige och
utvärdera de djurförsöksetiska nämndernas verksam-
het. I uppdraget ingår att lämna förslag till hur för-
söksdjursanvändningen skall kunna begränsas. Det
uppdraget skall redovisas i april 1998.
Vidare arbetar en parlamentarisk kommitté med
riksdagsledamoten Barbro Westerholm som ordfö-
rande med att analysera etiska frågor som uppstår i
forskningsprocessen. Uppdraget, som skall redovisas i
februari 1999, innefattar bl.a. en översyn av utbild-
ningen i forskningsetik och av det nuvarande systemet
för forskningsetisk granskning. Därutöver har rege-
ringen i propositionen Ändringar i djurskyddslagen
(1997/98:28) föreslagit vissa skärpningar vad avser
användningen av försöksdjur. Enligt lagförslaget får
djur användas som försöksdjur endast om syftet med
försöket inte kan uppnås med någon annan tillfreds-
ställande metod där djur inte används.
Folkhälsoinstitutet har regeringens uppdrag bl.a.
att följa utvecklingen av de homosexuellas situation i
samhället och att följa forskningen om homosexualitet
och homosexuellas förhållanden. Folkhälsoinstitutet
har i en rapport till regeringen redovisat vidtagna
åtgärder åren 1993-1996. Vidare har Folkhälsoinsti-
tutet nyligen redovisat en inventering av forskning
kring homosexualitet (Rapport 1997:28). Den visar
att forskning om homosexuellas situation visserligen
förekommer men sporadiskt och i relativt liten om-
fattning sett i ett internationellt perspektiv. Jag anser
att det vore rimligt att forskningen i Sverige om ho-
mosexuellas situation bedrevs i en internationellt
jämförbar omfattning. Det är forskarnas och de
forskningsfinansierande organens ansvar att så sker.
Det kan finnas anledning att överväga hur forsk-
ningen på detta område i framtiden skall kunna bli
mer sammanhållen och få en bättre kontinuitet. Ett
steg på vägen är det nätverk mellan aktiva forskare
som bildades vid en konferens om forskning kring
homosexualitet som arrangerades i oktober 1995 på
uppdrag av Folkhälsoinstitutet.