Herr talman! Jag har lyssnat med stort intresse på debatten, och det finns mycket jag vill ta med mig.
Jag delar Annika Qarlssons starka engagemang för kvinnors rättigheter och kvinnors rätt att forma sitt liv och ta ställning oavsett ursprung. I sitt nya land ska man ha möjlighet att fritt forma sitt liv.
Jag delar Fredrik Malms betoning på värderingarnas betydelse. Vi behöver en nolltolerans mot hat, extremism och våld. Det är inte bara jobb som behövs för att etablera sig i samhället utan givetvis också demokrati och delaktighet.
Jag delar Désirée Pethrus betoning av att samhällsorientering och språkundervisning måste komma redan under asyltiden. Jag är inte främmande för att det också ska vara obligatoriskt.
Jag delar engagemanget och förslaget om att vi måste ha andra krav för EBO för att säkerställa att vi inte bygger helt ohållbara sociala situationer för många nyanlända.
Jag delar Christina Höj Larsens stora engagemang för den generella välfärdens betydelse för integrationen i samhället och för en aktiv bostadspolitik.
Jag delar Christian Holm Barenfelds betoning av att alltid sätta jobben i centrum och instämmer även i behovet av att vi har en EU-gemensam migrationspolitik. Vi har också tagit upp Moderaternas förslag om utbildningsplikt.
Jag ser att flera av oppositionspartierna har mycket att bidra med för att skapa en politik som möjliggör att vi på bästa sätt kan ta emot de många nyanlända, vilket är vår största utmaning just nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Herr talman! Sverige har under lång tid tagit emot många nya invånare från andra länder. Främst har det varit flyktingar. När vi jämför Sveriges resultat med andra länders finns det en hel del att vara stolt över. Vi skiljer oss åt, eftersom vår andel flyktingar är större. Andra länder kan ha en större andel arbetskraftsinvandrare. Detta påverkar givetvis förutsättningarna.
Jämfört med andra länder är vi väldigt duktiga på att få in människor i arbetskraften. Vi har en hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda. För utrikes födda som har varit i Sverige fem år eller mer har vi en högre sysselsättningsgrad än genomsnittet för inrikes födda i OECD. Vi har en högre sysselsättningsgrad för utrikes födda än vad de har för inrikes födda i USA, Frankrike, Polen och Luxemburg.
OECD har gjort en stor genomlysning av olika länders resultat i integrationspolitiken, och Sverige är ett av de bästa länderna. Vi ligger högt vad gäller kunskaper i det nya språket, i vårt fall svenska, i jämförelse med kunskaper i det nya språket i andra länder.
I Sverige finns det också en tydlig progression vad gäller möjligheten att komma i arbete.
Allt är alltså inte nattsvart. Det finns sådant vi gör bra. Men, herr talman, vi måste göra det mycket snabbare. Det går på tok för långsamt. Det tar alldeles för lång tid innan människor får sitt första jobb i Sverige och blir delaktiga i det svenska samhället. Därför måste vi göra saker på nya sätt, och vi måste våga göra större reformer och satsningar för att åstadkomma denna förändring.
När jag för tre och ett halvt år sedan fick detta uppdrag började jag titta på varför vi ändå, i en internationell jämförelse, har klarat oss relativt bra vad gäller nyanlända - dock inte alla områden. Men vad har fungerat bra?
Som företrädare för Sverige är jag van vid att på olika internationella möten höra mig själv säga: In Sweden we have a system - ofta har vi nämligen det. Men när det gäller att få in nyanlända på arbetsmarknaden slås man av frånvaron av system och hur mycket som är ad hoc, projekt, tillfälligheter och eldsjälar och hur lite som är systematik och hur många som måste uppfinna hjulet om och om igen.
Vi står inför den kanske största utmaning som vi någonsin har stått inför på arbetsmarknaden. Jag tror inte att man kan överskatta de stora utmaningar som vi nu står mitt uppe i - att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Man måste göra större strukturreformer för att klara av detta, och det gör regeringen.
Vi har genomfört en rad större strukturreformer. En av de kanske viktigaste är bosättningslagen. Numera ska alla kommuner vara med och ta ansvar för nyanlända. Det är en oerhört viktig reform, och det är helt förvånande för andra att vi inte har haft det tidigare.
En sak där vi ligger före andra länder är att vi tar hänsyn till arbetsmarknaden när vi fördelar. Det är inte särskilt förvånande att det är lättare att få jobb i en region där det finns lediga jobb än i en region där det inte finns det.
En annan större förändring vi har gjort gäller föräldraledigheten. Vi har avskaffat vårdnadsbidraget, som var en kvinnofälla för utrikes födda kvinnor och nyanlända kvinnor. Vi har gjort andra förändringar i föräldraförsäkringen som gör att man inte får lika många dagar för de barn som redan finns och som har uppnått en viss ålder när man kommer till Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Den tredje strukturreformen, som flera redan har talat om här, handlar om det nya regelverk som börjar gälla den 1 januari. Den tidigare regeringen gjorde en hel del bra saker med etableringsreformen. Man gav nyanlända rättigheter. Nu tillför vi skyldigheter, och det behövs. Det blir en bättre balans. Rättigheter och skyldigheter börjar gälla fullt ut den 1 januari, på samma sätt som för andra arbetslösa. Därmed kan vi införa en utbildningsplikt för alla som behöver utbildning för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.
Vi har gjort strukturförändringar när det gäller ersättningssystemen. Vi har gått från detaljerade ersättningssystem för exempelvis ensamkommande till schablonersättningar, som har gett en helt annan förutsägbarhet men faktiskt också minskade kostnader för staten, vilket gör att vi kan använda resurserna på ett bättre sätt.
Vi skapar fler möjligheter till vägar inom yrkesutbildningen. Det kommer förslag om yrkespaket, och vi behöver också göra andra reformer när det gäller vuxenutbildningen för att fler vuxna, till exempel nyanlända, ska kunna utbilda sig till de många bristyrken som vi har i dag.
Men, herr talman, det behövs fler strukturreformer. En av de viktiga nu är att vi jobbar med det som kallas etableringsanställningar, och vi har inlett det arbetet tillsammans med parterna. Jag tror och hoppas att det kommer att bli en viktig strukturreform på den svenska arbetsmarknaden.
Vi kommer att jobba med och föreslå en EBO-reform, som gör att vi kan komma till rätta med de avarter som finns med EBO, där man bosätter sig på sätt som inte är socialt hållbart eller där det förekommer handel och fusk med adresser för människor i utsatta situationer.
Herr talman! Det kommer också förslag om ett nytt mottagningssystem. Jag utesluter inte att det också kan behövas andra strukturreformer, för vi står som sagt mitt i en stor utmaning. Vi måste vara modiga. Stora utmaningar kräver samarbete för att lyckas. Vi har uppnått flera viktiga samarbeten i den här kammaren, inte minst inom ramen för migrationsöverenskommelsen.
Vi har ett bra samarbete med kommunerna, och detta förstärker vi nu med nya resurser för att bygga det vi kallar lokala jobbspår: att man ser till de lediga jobb som finns i kommunen eller regionen och bygger lokala jobbspår så att de lokala företagen, eller för den delen kommunen, kan finna och utbilda folk till de lediga jobben. Det kan vara lokala spår till svetsare, lokalvårdare eller vårdbiträde - praktik, språkkunskaper och yrkeskunskaper som leder till de lediga jobben.
Vi behöver samarbete med civilsamhället. Annelie Karlsson berättade tidigare här om många av de satsningar som finns i budgeten. Där finns till exempel nya resurser för uppsökande verksamhet inom folkbildningen, inte minst när det gäller utrikes födda kvinnor. Detta är oerhört viktigt. Civilsamhället och folkbildningen kommer fram och når människor på ett annat sätt än vad vi gör via till exempel kommunerna och staten.
Sist men inte minst behöver vi samarbete med arbetsmarknadens parter. Ingen är kanske förvånad över att jag är oerhört glad över att parterna svarade så snabbt när vi föreslog snabbspår för dem som kommer till Sverige med yrkeskunskaper som behövs på den svenska arbetsmarknaden. Nu har man också svarat med sitt förslag om hur man ska hjälpa de många som inte alls har den kunskap som normalt krävs på den svenska arbetsmarknaden och hur vi kan bygga spår som gör att vi bygger på kunskapen för att varaktigt klara kompetensförsörjningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
I fredags inledde vi samtal med parterna. Det kommer säkert att bli ett intensivt arbete. Det kommer säkert att vara många saker som behöver diskuteras och kanske förändras innan vi når fram, men jag tror att vi kommer att nå fram och få en större reform som kan få mycket stor betydelse på svensk arbetsmarknad.
(Applåder)