Herr talman! Båda svaren förnekar på något sätt verkligheten. Jag tror inte att invånarna i exempelvis Järvaområdet känner att den här regeringen har gjort mer, tyvärr. Det är ju de som bor i dessa utsatta områden som inte vågar gå ut på kvällarna. Det finns näringsidkare som slår igen sina butiker bara för att det är så mycket brottslighet. På det sättet försämras också servicen för dem som bor där. Det krävs verkligen krafttag för att öka tryggheten för invånarna.
Målet måste ändå vara att alla medborgare i Sverige ska kunna vara som de vill, göra vad de vill och bli vad de vill. Det måste vara det ultimata målet.
När det gäller bosättningslagen vill jag säga: Ja, det är ett väldigt ansträngt läge, i synnerhet för kommunerna. Men de kan ju inte trolla med knäna. Vad ska de göra om det inte finns bostäder? Det blir väldigt svårt för kommunerna att anordna en bostad som staten anvisar. Jag frågade om man kan skruva till detta på ett sådant sätt att kommunerna får möjlighet att ordna fullgoda bostäder just för att integrationen ska bli så bra som möjligt. Där visar dock ministern kalla handen.
Jag tycker faktiskt synd om Sveriges kommuner, i synnerhet när de agerar bank åt staten.