Herr talman! Det är nog som Anne Marie säger att vi är väldigt mycket överens i folkbildningsfrågorna, vilket framgår när man läser betänkandet. Men vi lyfter även fram en del av de farhågor som vi ser, vilket jag också gjorde i mitt anförande. En sådan gäller anslaget till folkbildningen. Jag tog upp exemplet att av tio kommuner ger åtta borgerligt styrda kommuner inte anslag till folkbildningen. Det är alltså helt nollat. Av dessa tio är tyvärr två socialdemokratiskt styrda.
Jag har med mig den proposition som vi tog beslut om under den förra mandatperioden. Det är trots allt inte så många år sedan. Där var vi överens om, som det står, att regeringen avser att ta initiativ till överläggningar med Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas och landstingens bidrag till folkbildningen. Det står inte att vi ska bestämma att kommuner och landsting ger bidrag till folkbildningen.
Vi har sagt att vi ska ta initiativ, och därför undrar jag varför utskottsmajoriteten inte trycker på regeringens företrädare med ansvar för folkbildningsfrågorna att ta det initiativet. I den proposition som då behandlades var vi överens i denna fråga. Jag tycker att det är dåligt av utskottsmajoriteten att inte trycka på utan bara säga att man följer frågan.
Det skrev man i förra årets betänkande också, och vi kan från Folkbildningsrådets rapport se att fortfarande ger vissa kommuner och landsting mindre pengar till folkbildningen. Visst kan vi slå oss för bröstet och säga att vi anslagit 490 miljoner mer - jättebra - men risken är att det ändå blir utarmat, eftersom de inte tar sitt ansvar.
Tycker inte Anne Marie att det är viktigt? Står hon inte för det beslut som vi tog under den förra mandatperioden?