Herr talman! Jag vill börja med att tacka nä-
ringsministern för ett mycket informativt svar. Som
nämndes i svaret är en av orsakerna till befolknings-
minskningen faktiskt det låga födelsetalet och att vi
för första gången har fler döda än födda i landet. Det
tycker jag är viktigt att påpeka. Här hoppas jag på en
åtgärd som inte har nämnts tidigare i debatten. Våra
gemensamma ansträngningar för att få ordning på
ekonomin innebär nämligen att vi nu på nytt kan ge
ökat stöd till barnfamiljerna, och det med pengar som
är våra egna och inte lånade. Förhoppningsvis innebär
detta att vi får fler barn per familj och att det sker
över hela landet.
Jag delar näringsministerns uppfattning att EU:s
strukturfonder är ett mycket viktigt instrument för att
skapa förutsättningar för en regional utveckling i
Europa. När man åker runt och besöker länder som
har varit medlemmar länge ser man vad de regionala
strukturfonderna har haft för betydelse för landsbyg-
den och regionerna - i Frankrike, i Storbritannien och
inte minst i Irland.
Vi har också under de år som vi har varit med-
lemmar fått ökade resurser. Jag tycker också, precis
som det sägs i svaret och som näringsministern ofta
framhåller, att formen för det regionala samarbetet är
mycket bra, dvs. att man dels har EU:s insatser, dels
förutsätter en lika stor insats från medlemslandet. Det
är ett bra partnerskapsförfarande. Den här förändring-
en innebär större resurser och insatser lokalt - att man
har konkreta idéer och projekt och också får fram
pengar lokalt. Den kan dock ha inneburit en trevande
start för det här förfaringssättet.
Kritik har också förts fram om att vårt sätt att sätta
upp regler har lett till en snårig byråkrati. Det är ju
den andra kritik man har fört fram. Därför är det bra
att näringsministern i svaret säger att regeringen är
beredd att åtgärda detta. Jag hoppas och förutsätter då
att det blir en sådan förenkling att inte medel går
förlorade därför att det är krångliga regler.
Det pågår alltså en översyn av EU:s strukturfon-
der. I svaret säger näringsministern att regeringen ger
mål 6-området största prioritet, men han snävar in det
till de fyra nordligaste länen. Det är här jag inte är
nöjd med svaret och fortsätter att ställa frågor: Till
dagens mål 6-område hör ju de sju nordligaste länen.
Varför skall inte de tre övriga vara med? Varför skall
de områden inom mål 6 som har en stark befolk-
ningstillväxt, t.ex. universitets- och högskoleorter, få
stöd? Och varför lämnar ministern nuvarande mål 2
och mål 5b helt i sticket?