Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
Beslut som vi fattar i energipolitiken påverkar inte bara energitillförsel och elpriser i största allmänhet utan också klimatförändringar och ekonomisk tillväxt liksom hushållens och företagens ekonomi.
Energipolitiken är inte bara en nationell fråga utan också en global angelägenhet. Beslut som Sverige fattar berör andra länder, liksom beslut som fattas i andra länder berör vårt land. Därför är det väldigt positivt med det engagemang som EU har, de olika mål som har satts upp och som Sverige kommer att jobba hårt för att uppfylla.
Transportsektorn har hamnat i blickfånget för att dämpa klimatförändringarna. I EU:s förhandlingar slås fast att 10 procent av transportsektorns konsumtion ska bestå av biobränslen 2020.
Regeringen gör också kraftansträngningar när det gäller nya moderna drivmedel. Även om etanol och biobränsle för närvarande är huvudspår sätts stora hopp till ny teknik och nya drivmedel. Av den så kallade klimatmiljarden satsas 120 miljoner kronor på andra generationens drivmedel.
Vindkraften har kommit att tilldra sig ett allt större intresse i takt med att produktionskapaciteten har ökat och de fasta kostnaderna har kunnat reduceras. I dag utgör vindkraften endast 1 procent av den totala elproduktionen, men planeringsmålet är mångdubbelt större.
Stödfunktioner i form av till exempel stöd till teknikutveckling bör finnas. Därför är det glädjande att av klimatmiljarden satsas 40 miljoner kronor på ett nationellt vindbruk.
Vattenkraften är vid sidan av kärnkraften Sveriges viktigaste energikälla. Vår förhoppning är att denna naturresurs ska kunna leverera mer energi utan att våra älvar och vattendrag förstörs. Därför ska en utredare se över regelverket som omgärdar vattenkraften i syfte att främja en så hög produktionskapacitet som möjligt i vattenkraften. Detta arbete anser jag vara mycket viktigt. Och det är både effektivt och miljövänligt med ökad produktionskapacitet, oavsett om det berör vattenkraft eller kärnkraft.
Det är bra att regeringen har slagit fast att det är oljeberoendet som ska bekämpas snarare än kärnkraften. Att kraftfullt minska industrins oljeberoende blir omöjligt om kärnkraften samtidigt ska avvecklas. Därför är det väldigt positivt att avvecklingshoten är över, när Socialdemokraterna inte längre sitter i regeringen. All kraft kan i stället läggas på att få fram energi som inte påverkar klimatet. På så sätt kan man successivt bli kvitt oljan som energikälla.
Den föregående regeringens avveckling av fullt fungerande kärnkraftverk var direkt skadlig både för miljön och för svensk ekonomi. Ändå fick den fortgå, och vi bär fortfarande ekonomiska kostnader för den förtida avvecklingen. Kärnkraften kan dock inte lösa hela framtidens energibehov. Varifrån den nya energin ska komma beror på en rad faktorer som marknaden själv råder över.
Staten kan till viss del genom ekonomiska styrmedel styra inriktningen. Med forskning och teknik kan man finna nya vägar att producera billig och ren energi. Därför är forskning och utveckling av största betydelse.
Av den anledningen ser jag positivt på den kärnenergiforskning som pågår inom ramen för EU. Det kan vara en möjlighet att snabbare än vi anar göra oss kvitt beroendet av fossila bränslen. Detta noterar jag bland annat att Vänsterpartiet är emot, vilket är besynnerligt.
Till sist vill jag betona vikten av energieffektivisering. Av regeringens klimatmiljard ska under mandatperioden totalt 310 miljoner kronor gå till energieffektivisering. Det är viktigt att vi väljer rätt metod. Med fel metod kan energibesparingen ske till priset av ökad arbetslöshet, lägre tillväxt och ökade utsläpp. Därför är det viktigt att vi fattar beslut med rätt tillvägagångssätt så att energieffektivisering och minskade klimatpåverkande utsläpp kombineras med fortsatt ekonomisk tillväxt och välståndsökning.
För det krävs det modern energipolitik. En sådan politik lägger den här regeringen grunden för.