Herr talman! Jag har ett par korta frågor till Björn Hamilton. I slutet av januari informerade EU-kommissionen om sitt förslag till bördefördelning för att komma fram till att unionen till 2020 ska ha en energiproduktion som ska bestå till 20 procent av förnybar energi. Kommissionens beslut föregicks av en dialog med medlemsländerna. I efterhand har tjänstemännen på kommissionen berättat att den svenska regeringen var mycket aktiv för att försöka förhandla ned det svenska åtagandet.
Jag nämnde tidigare att vi kanske har de bästa förutsättningarna i Europa för att nå det målet. Vi har tidigt byggt ut vattenkraften som är en förnybar energikälla, och vi har mer att göra.
Varför intog regeringen den uppfattningen? Vad var det som låg bakom att regeringen ville förhandla ned det svenska åtagandet? Det var den ena frågan.
Den andra var den som jag ställde i mitt huvudanförande. Vilken bedömning gör Björn Hamilton när det gäller det eventuella svenska elöverskottet under kommande mandatperiod? Har vi det, eller behöver vi bygga ut kärnkraften som ett annat av partierna föreslår?