Herr talman! Jag tycker att argumentationen be-
träffande de statliga tjänstepensionerna alldeles ut-
märkt belyser hur socialdemokraterna sitter fast i ett
gammal planekonomiskt tänkande.
När den kommunala marknaden för tjänstepensio-
ner blev konkurrensutsatt kunde SPV automatiskt
lämna in anbud på detta område. SPV skriver då
t.o.m. till Konkurrensverket, det finns med i betän-
kandet, att man tycker att Konkurrensverket skall
verka för att det blir en ordentlig konkurrens på den
kommunala marknaden.
På detta svarar Konkurrensverket i skrivelse till
regeringen. Man föreslår att regeringen skall se till att
det blir konkurrens på det statliga området också. När
sedan regeringen behandlar den skrivelsen redovisar
man den inte till riksdagen, men man har en argumen-
tation i utskottet som i stort sett säger att en nämnd
inom SPV skulle garantera att det blir rätt pris på den
här produkten.
Därutöver säger man nu att det skulle vara pro-
blem med det statliga tjänstepensionsavtalet som om
det vore givet för all evighet. Det finns inga svårighe-
ter att ändra det på den här punkten så att det uppfyl-
ler möjligheten att den här marknaden skulle konkur-
rensutsättas.
Mot den här bakgrunden blir det intressant vilka
argument Kristina Nordström kan åberopa för att man
på det här sättet bygger upp ett staket kring en offent-
lig verksamhet och säger att den inte skall konkur-
rensutsättas.
Jag tycker att det finns paralleller till den argu-
mentation man samtidigt för beträffande kommuner
och landsting. Den verksamheten skall heller inte
konkurrensutsättas om den socialdemokratiska ma-
joriteten i kommuner och landsting bestämmer att så
inte skall ske.
På det viset åsamkar man skattebetalarna förluster
på tiotals miljarder kronor.