Herr talman! Luftfartens infrastruktur har en avgö-
rande betydelse för den nationella trafikförsörjningen.
Att med flyg kunna resa fram och tillbaka, till och
från alla regioner i Sverige, innebär en väsentlig del i
uppfyllandet av det trafikpolitiska målet om regional
balans.
Ett inrikes flygnät, som har nationell täckning, är
viktigt för att näringslivet skall utvecklas och för att
de regionalpolitiska målen om likvärdig service och
likvärdiga levnadsvillkor i hela landet skall kunna
infrias.
Otillräckliga investeringar i luftfartens infrastruk-
tur eller bristande lönsamhet i trafikutövningen kan
leda till att de regionalpolitiska målen äventyras. Vi
har kunnat konstatera stora svängningar under en
tioårsperiod när det gäller utvecklingen av flygtrafi-
ken.
Under 1980-talet fanns en optimism och en fram-
tidstro om en snabb tillväxt av flygtrafiken, såväl
inrikes som utrikes. 1990-talet inleddes av en lågkon-
junktur och ett minskat resande. 1994 innebar dock en
vändpunkt för flygtrafiken i Sverige. Antalet passage-
rare ökade åter efter flera års nedgång och stagnation.
Totalt reste 16,2 miljoner passagerare från Luftfarts-
verkets 19 flygplatser, vilket är en ökning med 8 %.
Luftfartsverkets långsiktiga prognoser visar på
fortsatt kraftiga ökningar av antalet flygresenärer. Den
årliga ökningen beräknas för inrikesflyget till 4 % och
för utrikesflyget till 5 %.
Herr talman! För att göra detta möjligt vill vi god-
känna regeringens förslag till investeringsplan för
åren 1995-1997, som omfattar 3,5 miljarder kronor
och som huvudsakligen avser ett nytt flygtrafikled-
ningssystem och utbyggnad av en tredje rullbana på
Arlanda flygplats samt investeringar som tidigarelagts
av bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl i Värmland och i
Sundsvall.
Det svenska näringslivet, med sitt stora export-
och importberoende, är mycket beroende av ett väl
utvecklat internationellt flygnät. För att det internatio-
nella flygnätet skall komma hela landet till del måste
det finnas en väl fungerande anslutningstrafik med
främst de flygplatser som ingår i primärflygnätet. I
detta avseende är Arlandas fortsatta funktion som
navflygplats av stor betydelse.
Däremot kan det finnas anledning att ifrågasätta
flygförbindelser mellan orter på kort avstånd från
varandra, där andra väl fungerande kommunikations-
medel finns. För detta talar inte minst miljö- och re-
sursskäl. Till skillnad från tåget släpper flygplanen ut
såväl koloxid och koldioxid som kväveoxid och kol-
väten. På samma gång som flyget är ett snabbt och
effektivt transportmedel bidrar det också till miljö-
förstöring. Till luftföroreningarna kommer också
buller samt utsläpp av glykol till mark och grundvat-
ten.
Herr talman! Vi vill därför instämma i regeringens
förslag att en minskning av luftfartens miljöpåverkan
även fortsättningsvis skall ha en hög prioritet. Denna
minskning skall ske genom en utveckling av tekniken
för att minska utsläppen, för att få ner energiförbruk-
ningen och för att minska bullret bl.a. genom framta-
gandet av rena bränslen.
I Sverige har vi redan infört en miljöavgift på fly-
get. Eftersom flyget i hög grad är ett internationellt
transportmedel krävs det att Sverige arbetar interna-
tionellt för införandet av sådana avgifter och andra
medel för att förbättra miljön.
Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall
till hemställan i utskottets betänkande och avslag på
samtliga reservationer.