Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1 i civilutskottets betänkande
Vägen till nära-nollenergibyggnader
.
Vi socialdemokrater anser att en ökad energieffektivitet i bostadsbeståndet och vid nybyggnation måste vara en högt prioriterad fråga. Den är helt avgörande för att vi ska kunna nå de uppsatta klimatmålen. Bostadssektorn står i dag för en dryg tredjedel av Sveriges energianvändning. För att rejält minska bostadssektorns energianvändning måste både nybyggda och befintliga bostäder bli avsevärt mer energieffektiva.
EU har som mål att effektivisera energianvändningen med 20 procent till 2020. Alla nya byggnader ska då vara så kallade nära-nollenergibyggnader. Vi stöder det uppsatta målet och anser att det redan nu är dags att vidta konkreta åtgärder för att det ska kunna uppnås.
Vid ett flertal tillfällen har vi hört att regeringen i EU-samarbetet har motarbetat målet och drivit en linje som innebär att det ska vara frivilligt för medlemsländerna. Regeringens allmänna inställning på energiområdet måste ses som bakåtsträvande. Jag vill påminna om att en förutsättning för att framgångsrikt ta sig an den övergripande klimatutmaningen är att energiutmaningen nu kan mötas med handling.
När de fossila bränslena fasas ut kommer en ökad konkurrens om energi. För Sverige, som har många elintensiva företag, är det oerhört viktigt att få fart på energieffektiviseringen för att säkra arbetstillfällena i våra viktiga näringsgrenar. Det är nu angeläget att påskynda en omställning inom svenskt näringsliv och svensk byggsektor, som också får stöd genom forskning och utveckling av hus med ingen eller mycket liten energianvändning. Svenska ventilationsföretag och byggföretag ligger långt framme i utvecklandet av ny teknik. Regeringens inställning hämmar emellertid arbetstillfällen och utveckling i dessa företag.
Jag kan konstatera att de bedömningar som regeringen och de borgerliga partierna i civilutskottet betraktar som en handlingsplan innebär att de svenska byggreglerna är bra som de är.
Inga nya åtgärder föreslås eller aviseras förutom ytterligare utredningar och vagt formulerade främjandeåtgärder. Detta konstaterar också den helt övervägande delen av byggbranschen och påpekar att man redan i dag rekommenderar en högsta energianvändning för icke elvärmda byggnader som ligger 15 kilowattimmar per kvadratmeter och år lägre än de högsta tillåtna nivåerna enligt Boverkets byggregler 2012. Många företag går dessutom längre än så när det gäller ambitionen att begränsa energianvändningen. Avsaknaden av en konkret handlingsplan gör emellertid marknaden splittrad och oförutsägbar och leder därigenom till ökade kostnader för energieffektiva byggnader.
Fru talman! Borgerligheten skriver i betänkandet att utskottet sammantaget anser att regeringen i handlingsplanen har gjort en lämplig avvägning när det gäller graden av konkretion avseende den kommande tillämpningen av begreppet nära-nollenergibyggnad. Överväganden och förslag i frågan som förs fram i motionerna ger inte utskottet anledning till något annat ställningstagande. Borgerligheten konstaterar att varken det arbete som ligger till grund för handlingsplanen eller det remissutfall som redovisas i skrivelsen kan anses ge ett tillräckligt underlag för att redan nu fastställa förändrade kravnivåer. De hänvisar till att två expertmyndigheter på området, Boverket och Energimyndigheten, gör olika bedömningar i väsentliga frågor och att det finns en bred spridning från sektorsrepresentanterna i frågan om hur långtgående energikrav som det i dag finns grund för att ställa. Borgerligheten konstaterar i skrivelsen att företrädare för byggsektorn visserligen har fört fram uppfattningen att det är möjligt att nu skärpa kraven, men samtidigt intar fastighetsägarnas företrädare en mer försiktig eller avvisande hållning i frågan.
Det som däremot inte framkommer så tydligt i betänkandet är att de allra flesta remissinstanser tycker att regeringen ska föreslå en mer långtgående energieffektivisering i byggnader. Och det är inte vilka som helst som säger det, utan flera tekniska högskolor, Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi, Energimyndigheten, flera byggföretag med flera.
Vinnova, Energimyndigheten, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Västra Götalandsregionen såväl som ett stort antal branschorganisationer framhåller att höga ambitioner när det gäller energieffektiva byggnader har potential att skapa jobb, export och förbättrad konkurrenskraft för de svenska företagen i sektorn. Det är också positivt för innovationssystemet, medan en alltför konservativ hållning förhindrar dynamik och i värsta fall kan leda till sämre konkurrenskraft. Men detta har man alltså valt att inte lyssna på.
Lyssnar inte ni från regeringspartierna med stöd från Sverigedemokraterna på branschen? Varför vill ni inte lyssna? Hur vågar ni låta bli? Tror ni inte på svensk innovationskraft? När jag har lyssnat på branschen inför den här debatten säger de att branschen går före och regeringen kommer långt efter. Tycker ni att vi ska backa in i framtiden? Räcker det att lyssna till
en
bransch när man talar om att man ska lyssna in branschen, till exempel restaurangbranschen, och att sänka momsen i densamma, fast man inte ens vet om det leder till fler jobb? Här konstateras bara att det leder till detta och att man har goda referenser till det.
Fru talman! Som tur är finns det klokare och modigare politiker lokalt i våra kommuner, till exempel i min egen kommun Lidköping, som styrs av S, V och MP. Men det finns också några borgerliga kommuner som jag skulle kunna lyfta fram. Min egen kommun var den första i landet som ställde krav på miljöcertifierade bostäder. Vi planerar nu för att börja bygga den nya Hamnstaden, som den kallas. Det handlar då om hållbar stadsutveckling.
Hur ser det ut med planeringen av att nå nära-nollenergibyggnader när det gäller statens fastigheter? Jag har förstått att det är dåligt ställt med det. Man behöver vara ett föredöme om man ska lyfta fram andra krav och ställa krav på andra. Den moderatledda regeringen är verkligen inget föredöme när det gäller att ställa om till ett hållbart samhälle.
För att ställa om till ett hållbart samhälle är det tveksamt om eluppvärmning alls ska tillåtas i nybyggda hus, och ett förbud mot direkt fossil uppvärmning bör införas vid nybyggnation. Åtgärder bör också vidtas så att fossil uppvärmning i befintlig bebyggelse fasas ut. På kort och medellång sikt finns den största effektiviseringspotentialen i den befintliga bebyggelsen. Många äldre byggnader har en mycket dålig klimat- och energistatus. Det är därför viktigt att alla möjligheter till energieffektiviseringar tas till vara, särskilt i samband med större ombyggnads- och upprustningsåtgärder. Tydliga energikrav bör därför ställas även i samband med ombyggnad. En utredning om hur dessa krav ska utformas bör tillsättas med inriktning på att ombyggda hus i genomsnitt i landet inte ska förbruka mer än 90-100 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Flera remissinstanser redovisar synpunkter med innebörden att byggreglerna och kraven på nära-nollenergibyggnader måste definieras med väsentligt större hänsyn tagen också till primärenergiaspekten. Det finns en betydande risk att konsekvenserna av det som betraktas som köpt energi i byggreglerna blir en diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer, till exempel fjärrvärme.
Vi anser att nära-nollenergibyggnader i princip inte ska behöva någon uppvärmning från en yttre energikälla. I de fall en sådan energitillförsel ändå är nödvändig är det viktigt med lösningar som inte försvårar en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme. Vi vill därför att det säkerställs att byggreglerna inte diskriminerar något värmeslag.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag framhålla att alla statliga insatser på området bör utgå från höga ambitioner när det gäller energieffektiva byggnaders potential att skapa jobb, export och förbättrad konkurrenskraft för de svenska företagen inom sektorn. Det ger ett positivt klimat för innovationerna, det är bra för miljön, det är med största sannolikhet mer lönsamt och energikostnaderna kan också bli lägre för de boende och för konsumenterna.